The Noble Qur'an Encyclopedia

Upphöjd är han som tog sin tjänare på en nattlig färd – från den heliga moskén till den avlägsna moskén, vars omgivning vi har välsignat – för att visa honom några av våra tecken. Han är den som hör allt, ser allt.

Vi gav Mose skriften och gjorde den till en vägledning för israeliterna, [med uppmaningen]: ”Sök ingen beskyddare vid sidan av mig!

Ni är ättlingar till de som vi räddade tillsammans med Noa. Han var i sanning en tacksam tjänare.”

Och vi tillkännagav för israeliterna i skriften: ”Två gånger kommer ni att sprida fördärv på jorden och ni kommer att visa gränslöst högmod.”

Vid det första tillfället skickade vi våra tjänare med mäktig stridskraft mot er, och de trängde in i era hem. Ja, detta löfte blev verklighet.

Därefter lät vi er återta övertaget mot dem, och vi skänkte er rikedom och avkomma och gjorde er till en stor skara.

[Och vi sa:] ”Om ni gör gott, kommer ni att gynnas av det; men om ni gör ont, vållar ni er själva skada. Och när tiden är inne för ert andra [fördärv, ska vi skicka våra tjänare mot er] för att fullständigt förödmjuka er. De ska tränga in i moskén precis som första gången och de ska förstöra allt i sin väg.

[Om ni visar ånger] ska er Herre kanske förbarma sig över er. Men om ni återgår [till att sprida fördärv], ska vi återigen [straffa er]. Vi har gjort helvetet till ett fängelse för de otrogna.”

Denna Koran leder sannerligen till den rätta [vägen], och den förkunnar glädjande budskap för de troende som handlar rättfärdigt, att en riklig belöning väntar dem.

Och att vi berett ett smärtsamt straff åt de som inte tror på det kommande livet.

[I vredgat sinnestillstånd] ber människan om olycka, på samma sätt som hon i normala fall ber om det goda. Ja, människan är i sanning otålig.

Vi har gjort natten och dagen till två framträdande tecken. Vi höljer nattens tecken [i mörker] och låter dagens tecken lysa starkt, så att ni kan söka er Herres gåvor och känna till årens antal och göra era beräkningar. Allt har vi tydliggjort i detalj.

Vi har låtit följderna av varje människas [handlingar] ständigt följa henne. Och på uppståndelsens dag ska vi lägga fram för henne en bok som hon finner uppslagen.

”Läs din bok! I dag räcker det att du själv bedömer dina handlingar.”

Den som följer den rätta vägen gör det för sitt eget väl, och den som avviker gör det till skada för sig själv. Ingen syndare ska bära någon annans syndabörda. Och vi straffar aldrig förrän vi har sänt ett sändebud.

När vi vill förgöra ett samhälle tillkännager vi först dess mest välbärgade invånare [att de ska lyda oss]. Om de då trotsigt fortsätter att synda, faller den ofrånkomliga domen över dem och vi förintar dem i grunden.

Och hur många släkten har vi inte förgjort efter Noa! Det räcker att din Herre är väl medveten och har full insikt om sina tjänares synder.

Den som [uteslutande] jagar det flyktiga livet, ska vi skyndsamt ge det vi bestämt åt honom – [ja, vi ger] den vi vill, vad vi vill. Men sedan låter vi honom brinna i helvetet, föraktad och bortstött.

Men de troende som söker det kommande livet och som är uppriktiga i sin strävan – deras arbete ska uppskattas högt.

Såväl de [som enbart söker det jordiska] som de [som söker det kommande livet] – ska förses med gåvor från din Herre; hans gåvor nekas ingen.

Se hur vi har gett vissa förmåner framför andra! Men i det kommande livet är graderna ännu fler och förmånerna ännu större.

Dyrka inte någon vid sidan av Gud, för då kommer du att bli klandrad och övergiven.

Din Herre har befallt att ni ska dyrka honom endast och vara goda mot era föräldrar. Om en av dem eller båda två når hög ålder hos dig, ska du inte [så lite som] sucka åt dem och inte vara ovänlig mot dem, utan tala till dem med respekt.

Visa dem ödmjukhet och barmhärtighet, och säg: ”Herre! Förbarma dig över dem, så som de tog hand om mig när jag var liten.”

Er Herre vet mycket väl vad som finns i ert inre. Om ni strävar efter att leva rättrådigt förlåter han förvisso de som ständigt vänder sig till honom i ånger.

Och ge nära släktingar, behövande och den nödställde resenären deras rätt, men var inte slösaktig.

De slösaktiga är [som om de var] bröder till djävlarna, och djävulen själv var mycket otacksam mot sin Herre.

Om du vänder dig ifrån att ge de [behövande] eftersom du själv väntar på försörjning från din Herre, säg då åtminstone något vänligt till dem.

Låt inte din hand vara bunden vid halsen [av snålhet] och sträck inte heller ut den mer [än du förmår], så att du antingen blir klandrad [för girighet] eller själv råkar i nöd.

Din Herre ger riklig försörjning till vem han vill och begränsar den för andra. Han är väl medveten och har full insikt om sina tjänare.

Döda inte era egna barn av rädsla för fattigdom. Vi försörjer både dem och er. Att döda dem är en svår synd.

Gå inte nära otukt. Det är en grovt skamlig handling och en förfärlig väg.

Döda inte någon som Gud har förbjudit er [att döda], utom med rättslig grund. Om någon dödas med orätt, har vi gett hans anhöriga rätt [till rättvis vedergällning]; men de får inte överdriva i sin blodshämnd. Han har redan fått hjälp [av Gud genom att finna den skyldige].

Rör inte den faderlöses egendom – utom på bästa sätt – tills han nått mognadsålder. Och håll era löften! Ni kommer sannerligen att ställas till svars för era löften.

Ge fulla mått när ni mäter, och väg med rättvis våg. Detta är bäst [för er i det jordiska livet] och det leder till en bättre utgång [i det kommande livet].

Befatta dig inte med det du saknar kunskap om. Din hörsel, din syn och ditt hjärta – alla kommer de att tillfrågas om detta.

Vandra inte högfärdigt på jorden; du kan inte tränga genom marken [med dina steg] och du når inte bergen i höjd.

Allt detta onda [som har nämnts] är förhatligt för din Herre.

Dessa [bestämmelser] är en del av den visdom som din Herre har uppenbarat för dig. Dyrka därför inte någon vid sidan av Gud, för då kommer du att kastas i helvetet, föraktad och bortstött.

Skulle Gud verkligen låta er få söner och själv välja änglarna till döttrar? Ni har påstått något oerhört!

Vi har varierat [budskapet] i denna Koran så att de ska ta det till sig, men det ökar bara deras avoghet.

Säg: ”Om det fanns andra gudar vid hans sida, som de nu hävdar, skulle de då inte ha sökt finna på sätt att utmana honom, tronens ägare?”

Högt upphöjd är han, långt bortom allt de säger!

De sju himlarna och jorden och allt som finns däri upphöjer honom, ja, allting upphöjer honom och prisar hans lov. Ni kan dock inte uppfatta deras upphöjande av honom. Han är i sanning fördragsam, ständigt förlåtande.

När du reciterar Koranen låter vi ett osynligt förhänge avskärma dig från de som inte tror på det kommande livet.

Och vi har täckt över deras hjärtan så att de inte förstår den, och förseglat deras öron från att höra. När du förkunnar din Herres enhet i Koranen, vänder de ryggen och flyr.

Vi vet mycket väl vad de lyssnar efter när de lyssnar till dig och vad som sägs under deras hemliga möten då de orättfärdiga säger: ”Följ inte denna människa; han är förhäxad!”

Se hur de beskriver dig! Det är därför de har gått vilse och inte kan finna vägen.

Och de säger: ”Ska vi, efter att ha blivit ben och förmultnade rester, verkligen återuppstå som en ny skapelse?”

Säg: ”[Ja, om ni så] vore stenar eller järn,

eller vilken annan som helst skapelse ni har svårt att föreställa er!” Då kommer de att fråga: ”Vem är det då som ska återuppliva oss?” Svara: ”Den som bringade er till existens från början.” Då kommer de att skaka på sina huvuden åt dig och fråga: ”När ska detta ske?” Säg: ”Kanske är det snart.”

Det ska ske på den dag då han kallar er, och ni ska svara honom med lovprisningar och inse att er tid [på jorden] bara varat en kort stund.

Säg till mina tjänare att de ska tala vänligt [till varandra]. Satan gör allt för att så osämja mellan dem; han är för människan en klar och uppenbar fiende.

Er Herre känner er bättre [än er själva]; om han vill, förbarmar han sig över er, och om han vill, straffar han er. Vi har inte sänt dig för att vaka över dem.

Och din Herre har full kunskap om alla i himlarna och på jorden. Vi har upphöjt några profeter över andra – och till David gav vi Zabūr.

Säg: ”Åkalla dem ni påstår finns vid hans sida! De förmår varken lyfta det onda från er eller överföra det [till någon annan].”

De som de åkallar söker själva närma sig sin Herre, [och de tävlar om] vem som kommer honom närmast. De hoppas på hans nåd och fruktar hans straff. Din Herres straff är verkligen något att frukta!

Det finns inte ett enda [otroget] folk som vi inte kommer att utplåna före uppståndelsens dag, eller straffa med ett hårt straff. Detta står nedskrivet i [förutbestämmelsens] bok.

Det enda som håller oss tillbaka från att sända de tecken [som avgudadyrkarna kräver] är att tidigare folk avfärdade dem. Vi gav [stammen] Thamūd kamelstoet som ett klart tecken, men de avfärdade det. Vi sänder tecken enbart för att varna.

Minns när vi sa till dig: ”Din Herre omsluter alla människor [med sin makt].” Vi lät dig endast bevittna vad du såg [under den nattliga resan], liksom det onda trädet [som står beskrivet] i Koranen, som en prövning för människorna. Vi [gör det för att] skrämma dem, men deras trotsighet blir bara större.

Och minns när vi befallde änglarna: ”Fall ned inför Adam!” Då gjorde alla det utom Iblīs som sa: ”Ska jag falla ned inför någon som du har skapat av lera?”

Sedan sa han: ”Säg mig, är detta den [skapelse som] du har kommit att hedra mer än mig? Om du låter mig vara kvar till uppståndelsens dag ska jag förleda hans avkomma, allesamman utom ett fåtal.”

[Gud] svarade: ”Försvinn härifrån! De som väljer att följa dig ska få helvetet som straff, och det straffet är omfattande och komplett!

Hetsa den du kan med din [förledande] röst, och sätt in dina styrkor mot dem, både till häst och till fots. Var sedan delaktig med dem [genom att försköna olagliga sätt] att skaffa rikedomar och barn, och ge dem falska förhoppningar!” Men Satans löften till dem är ingenting annat än bedrägeri.

”Du har ingen som helst makt över mina tjänare, och din Herres beskydd räcker gott för dem.”

Det är er Herre som låter skeppen färdas över havet för att ni ska kunna söka hans försörjning. Han är sannerligen barmhärtig mot er.

Och när fara möter er på havet glömmer ni alla som ni brukar åkalla – utom honom. Men när han tryggt för er till land, vänder ni er bort. Ja, människan är ytterst otacksam.

Kan ni känna er säkra på att han inte låter jorden sluka er, eller låter ett stenregn falla över er? Då skulle ni inte finna någon som kan skydda er!

Eller kan ni känna er säkra på att han inte sänder er ut på havet igen och sänder en förödande storm över er och dränker er för er otacksamhet? Då kommer ni inte att finna någon som kan ställa oss till svars för det!

Vi har sannerligen visat Adams avkomma stor ära. Vi har låtit dem färdas över land och hav och försett dem med goda ting och gett dem stort företräde framför många av våra skapelser.

Den dag då vi kallar fram varje följe med deras ledare ska de som får ta emot sin bok med höger hand läsa den, och de ska inte lida ens så lite som den tunnaste tråden i en dadelkärna av orätt.

Men de som var blinda i detta liv ska vara blinda i det kommande och ännu mer vilsekomna.

De var på väg att avleda dig från det vi har uppenbarat för dig, så att du skulle hitta på något om oss [som tjänar deras önskningar]. Och då skulle de ha hållit dig som en kär förtrogen.

Hade vi inte stärkt dig hade du nästan gått dem till mötes en aning.

Men då hade vi pålagt dig dubbelt så hårt straff i detta liv och dubbelt så hårt efter döden, och du hade inte hittat någon att försvara dig mot oss.

De höll på att driva dig ur ditt land genom sin fientlighet. Hade de gjort det, skulle de själva inte kunnat stanna kvar länge efter dig.

Så blev det för [de som motsatte sig] de sändebud vi sände innan dig, du kommer inte att se oss göra något avsteg från vårt förfarande.

Förrätta bönen efter att solen [har passerat zenit och] börjat gå ned till dess att nattmörkret faller på, och gryningsbönen med [recitation av] Koranen. Gryningsbönen med dess recitation bevittnas sannerligen [av änglarna].

Och ägna en del av natten åt att be, utöver det som har ålagts dig; din Herre ska på domedagen låta dig uppstå till den lovprisade positionen.

Säg: ”Herre! Vilken plats jag än stiger in i, eller ut ur, låt det alltid vara i lydnad [till dig], och förse mig med skarpa resonemang så att jag segrar.”

Och säg: ”Sanningen har kommit och allt det falska har utplånats! Ja, det falska är sannerligen dömt att utplånas.”

Det vi sänder ned ur Koranen är en läkedom och nåd för de troende, men för de orättfärdiga [som vägrar tro på den] ökar det bara deras förlust.

När människan får ta del av våra välsignelser vänder hon sig bort från oss och drar sig stolt undan, men när hon drabbas av svårigheter blir hon med ens förtvivlad.

Säg: ”Var och en handlar på sitt vis, och er Herre vet bäst vilka som följer den rätta vägen.”

De frågar dig om själen. Säg: ”Endast min Herre känner till själens [natur] – av all kunskap har ni endast fått en obetydlig del.”

Om vi ville skulle vi kunna få det som vi har uppenbarat för dig att försvinna, och det skulle inte finnas någon enda som kunde stoppa oss.

Men tack vare din Herres nåd sker det inte; hans godhet mot dig är mycket stor!

Säg: ”Om människor och jinner gemensamt försökte frambringa något som liknar denna Koran skulle de aldrig lyckas, om de så arbetade tillsammans.”

Vi har i denna Koran framställt alla slags liknelser för människorna, men de flesta av dem fortsätter envist att hålla fast vid sin otro!

Och de säger: ”Vi kommer inte att tro på dig förrän du låter en källa bryta fram ur marken för oss,

eller tills du har en trädgård i din ägo, med dadelpalmer och druvor, genom vilken du får bäckar att forsa fram,

eller tills du får himlen att falla ner över oss i stycken – som du har hotat oss med – eller tills du gör så att Gud och änglarna stiger ned inför oss,

eller tills du har ett eget hus prytt av guld, eller tills du stiger upp till himlen. Och vi kommer ändå inte att tro på din uppstigning, förrän du sänder ner en bok till oss som vi kan läsa!” Säg: ”Upphöjd är min Herre! Är jag något annat än en människa och ett sändebud?”

Det enda som hindrade människorna från att tro när vägledningen nådde dem var deras invändning: ”Har Gud sänt en vanlig människa som sändebud?”

Säg: ”Om det i stället hade varit änglar som fridfullt vandrat omkring på jorden skulle vi ha sänt ner en ängel som sändebud till dem.”

Säg: ”Gud räcker som vittne mellan mig och er! Han är väl medveten och har full insikt om sina tjänare.”

De som Gud vägleder har verkligen funnit vägledning, men för de som han leder vilse kommer det aldrig att finnas någon beskyddare vid hans sida [som kan leda dem rätt]. På uppståndelsens dag ska vi samla dem på deras ansikten – blinda, stumma och döva. Deras slutliga boplats ska vara helvetet och var gång dess [eld] avtar, ska vi låta den flamma upp för dem med förnyad styrka!

Detta är straffet som väntar dem på grund av att de förnekade våra tecken och sa: ”Ska vi, efter att ha blivit ben och förmultnade rester, verkligen återuppstå som en ny skapelse?”

Inser de inte att Gud, som skapade himlarna och jorden [i all deras storslagenhet], är fullt kapabel att skapa dem [på nytt] som de en gång var? Och han har satt en frist för dem, som det inte råder några tvivel om, men de orättfärdiga fortsätter envist att hålla fast vid sin otro!

Säg: ”Om ni så hade min Herres [outsinliga] skatter av nåd i er ägo, skulle ni ändå vägra att dela med er av rädsla för att de skulle ta slut.” Ja, människan är ytterst girig!

Vi gav Mose nio klara tecken, så fråga israeliterna om när han kom till dem, och Farao sa till honom: ”Mose! Jag tror verkligen att du har blivit förhäxad.”

[Mose] svarade: ”Du vet mycket väl att ingen annan än himlarnas och jordens Herre har sänt ner dessa [tecken] – som ögonöppnande bevis. Farao! Jag är övertygad om att du är på väg mot din undergång.”

[Farao] ville då fördriva dem från landet, så vi dränkte honom och alla som var med honom.

Därefter sa vi till israeliterna: ”Bosätt er på [Levantens] jord! Och när löftet om uppståndelsen blir verklighet ska vi samla er alla.”

Med sanningen sände vi ned denna [Koran] och med sanningen steg den ned. Vi sände dig bara som förkunnare av glädjebud och varningar.

Vi har uppenbarat denna Koran i etapper för att du ska recitera den för människor i lugn rytm. Ja, vi har sänt ner den stegvist.

Säg: ”Tro ni på den, eller låt bli!” De med kunskap [om de tidigare skrifterna], innan denna, faller ner på sina ansikten i tillbedjan när den reciteras för dem,

och de säger: ”Upphöjd är vår Herre! Vår Herres löfte blir alltid verklighet.”

Med tårar i ögonen faller de ner på sina ansikten och deras undergivenhet fördjupas ytterligare.

Säg: ”Åkalla Gud eller åkalla den Nåderike! Vilket namn ni än åkallar honom med tillhör de vackraste och mest fullkomliga namnen honom.” Höj inte rösten i er bön och sänk den inte heller helt, utan sök en väg däremellan.

Säg: ”Alla lovprisningar hör till Gud, som inte har någon son och som inte delar sitt herravälde med någon och som inte behöver någon som skyddar honom mot ovärdighet.” Ja, prisa ständigt hans storhet!