The Noble Qur'an Encyclopedia

Människor! Frukta er Herre! Den yttersta stundens jordskalv är verkligen skrämmande.

När ni bevittnar den dagen ska varje ammande kvinna försumma det barn hon ammar, och varje havande kvinna ska föda fram sitt foster. Människorna kommer att framstå som berusade fast de inte är det, utan [de är skräckslagna på grund av] Guds stränga straff.

Bland människorna finns den som tvistar om Gud utan kunskap och som lyssnar till varje upprorisk djävul.

Det är fastställt att den som följer [djävulen], ska av honom förledas och föras till straffet i den flammande elden.

Människor! Om ni tvivlar på uppståndelsen, [betänk] då att vi har skapat er från jord, därefter från en droppe säd, sedan från en blodklump och till sist från en formad eller oformad bit kött, för att visa [vår makt] för er. Vi låter det [foster] vi vill stanna i livmodern till en bestämd tid. Sedan för vi er ut som spädbarn, och därefter når ni er fulla styrka. Somliga av er dör [unga], medan andra når en skröplig ålder, så att de efter att ha varit kunniga inte längre minns något. Och ni kan se jorden alldeles livlös och hur den, när vi låter regn falla över den, börjar röra på sig och svälla och så låter den alla slags vackra växter spira fram.

Detta [har vi nämnt för att ni ska inse] att Gud är den absoluta Sanningen; han väcker de döda till liv och har makt över allt,

och att den yttersta stunden utan tvivel ska inträffa, och att Gud ska återuppväcka de som ligger i sina gravar.

Bland människorna finns den som tvistar om Gud utan vare sig kunskap, vägledning eller en upplysande skrift.

I högmod vänder han sig bort [från sanningen] för att leda andra bort från Guds väg. Honom väntar förnedring i detta liv, och på uppståndelsens dag ska vi låta honom känna det brännande straffet.

[Det ska sägas till honom:] ”Detta är frukten av dina gärningar! Gud behandlar aldrig sina tjänare orätt.”

Och bland människorna finns den som dyrkar Gud på gränsen [till otro]; om gott når honom är han tillfreds, men om en prövning drabbar honom vänder han genast [tron] ryggen. Han går miste både om detta och det kommande livet. Det är den uppenbara förlusten.

I stället för Gud tillber han det som varken kan skada eller gagna honom. Det är den yttersta villfarelsen.

Han tillber den som med större sannolikhet skadar honom än gagnar honom. Vilken usel beskyddare och vilket uselt sällskap!

De som tror och handlar rättfärdigt ska Gud föra in i trädgårdar genom vilka floder rinner. Gud gör sannerligen vad han vill.

Låt den som tror att Gud inte kommer att stödja [sin profet] i detta och det kommande livet hänga upp ett rep i taket och avsluta sitt liv. Då får han se om hans handling kan lindra hans frustration.

Så har vi sänt ned denna [Koran] med klara tecken, och Gud vägleder den han vill.

På uppståndelsens dag ska Gud döma mellan de sant troende, judarna, sabierna, de kristna, eldsdyrkarna och avgudadyrkarna. Gud är vittne till allt.

Vet du inte att allt i himlarna och på jorden faller ned i tillbedjan inför Gud? Solen gör det, liksom månen, stjärnorna, bergen, träden och djuren, ja även många människor! Samtidigt har många gjort sig skyldiga till straffet [genom att vägra göra det]. Den som Gud förödmjukar, kan ingen ära; Gud gör sannerligen vad han vill.

De [troende och otrogna] är två motparter som tvistar om sin Herre. De otrogna ska omslutas av elden, likt kläder, och skållhett vatten ska hällas över deras huvuden.

Det kommer att lösa upp deras inälvor och hud.

De ska få utstå [slag med] släggor av järn.

Varje gång de försöker ta sig ut från dess kval drivs de tillbaka [med orden]: ”Känn det brännande straffet!”

Men de som tror och handlar rättfärdigt ska Gud föra in i trädgårdar, genom vilka floder rinner. Där ska de prydas med armband av guld och pärlor, och deras kläder ska vara av silke.

De inspirerades [i jordelivet] till att tala gott, och vägleddes till vägen som leder till den Lovprisade.

De som framhärdar i otro och hindrar andra från Guds väg och från den heliga moskén, som vi har gjort [till ett vallfärdsmål] för alla människor, både bofasta och besökare, och de som vill avvika från tron genom att synda där; [alla dessa] ska vi låta möta ett smärtsamt straff.

Minns när vi visade Abraham, platsen för helgedomen [Kaba, och förkunnade]: ”Dyrka ingen vid min sida, och håll min helgedom ren för de som ska cirkla runt den, och för de som ska stå, buga och falla ned på ansiktet [i bön].

Och kalla människorna till vallfärden. De ska komma till dig till fots och ridande på magra kameler, från jordens alla hörn,

för att få ta del av vad som kan vara till nytta för dem och under de fastställda dagarna nämna Guds namn över den boskap vi har skänkt dem. Så ät av deras [kött] och bjud den nödställde att äta.

Sedan ska de fullfölja sina vallfärdsriter, uppfylla sina löften och cirkla runt den uråldriga helgedomen.”

Så är det. Den som visar aktning för Guds helgade bud gör något som är bättre för honom inför sin Herre. All boskap är tillåten för er [att äta], förutom det som har nämnts. Håll er borta från avgudars orenhet och avstå från lögnaktigt tal.

Vänd er till Gud i sann monoteism utan att dyrka något vid hans sida! Den som dyrkar något vid Guds sida är som den som faller från himlen och slits i stycken av fåglarna, eller den som vinden för bort till en fjärran plats.

Detta är [Guds befallning]. Den som visar aktning för Guds heliga symboler hyser äkta gudsfruktan i sitt hjärta.

Ni får bruka [boskapsdjuren] till en bestämd tid. Därefter ska de föras till den uråldriga helgedomen.

För varje samfund har vi föreskrivit en offerrit, så att de ska nämna Guds namn över boskapen han har skänkt dem. Er Gud är en enda Gud; underkasta er därför honom! Och ge goda besked till de ödmjuka –

de vars hjärtan bävar vid åminnelsen av Gud, och som uthärdar prövningar med tålamod, och som förrättar bönen och ger av det vi har tilldelat dem.

Vi har låtit de stora offerdjuren vara en av Guds heliga symboler för er; i dem finns nytta för er. Nämn Guds namn över dem när de står upprätta [för slakt], och när de har fallit till marken, ät då av [köttet] och ge också åt den fattige som inte ber om hjälp och åt den som ber om hjälp. På detta sätt har vi gjort dem undergivna för er så att ni ska visa tacksamhet.

Det är inte deras kött eller blod som når Gud, men däremot er gudsfruktan. På detta sätt har vi gjort dem undergivna för er, så att ni ska prisa Guds storhet för att ha lett er rätt. Och ge goda besked till de som gör gott!

Gud försvarar de troende och han föraktar de som är förrädiska och otacksamma.

De angripna [troende] har nu fått tillåtelse [att försvara sig], eftersom de lidit orätt. Gud har sannerligen makt nog att ge dem seger –

de som utan rätt drivits bort från sina hem, bara för att de sa: ”Gud är vår Herre!” Om inte Gud höll tillbaka vissa människor genom andra, skulle kloster och kyrkor och synagogor och moskéer – där Guds namn ofta nämns – ha rivits. Gud ska helt visst stödja de som stödjer hans [religion] – Gud är i sanning stark och allsmäktig –

de som, om vi ger dem makt i landet, förrättar bönen och ger den obligatoriska allmosan och påbjuder det goda och förbjuder det onda. Hos Gud ligger alltings slutgiltiga utgång.

Om de anklagar dig för lögn, [tänk på att] så gjorde även Noas folk, [stammarna] 'Ᾱd och Thamūd,

liksom Abrahams och Lots folk,

såväl som folket i Midjan. Ja, även Mose blev kallad lögnare. Jag gav de otrogna en tidsfrist men efter det straffade jag dem. Hur fasansfullt var inte mitt straff!

Hur många orättfärdiga samhällen har vi inte utplånat? Nu står de öde, i ruiner, med sina övergivna brunnar och fallna palats.

Har de inte färdats på jorden [och sett de förgjorda samhällena] och fått hjärtan att förstå med och öron att lyssna med? Nej, det är inte ögonen som är blinda, utan hjärtana i deras bröst.

De ber dig att påskynda straffet, men Gud bryter aldrig sitt löfte. En enda dag är för din Herre som tusen år i er tideräkning.

Hur många samhällen gav jag inte en tidsfrist trots deras ondska? Men till slut straffade jag dem, och det är till mig de ska återföras.

Säg: ”Människor! Jag har endast kommit för att klart och tydligt varna er.”

För de som tror och handlar rättfärdigt väntar förlåtelse och en riklig belöning.

Men de som motarbetar våra budskap och tror att de kan undfly oss ska bli den brinnande eldens folk.

Närhelst vi har sänt ett sändebud eller en profet före dig för att recitera [uppenbarelsen] har Satan sökt förvanska hans budskap. Gud har dock alltid omintetgjort Satans försök och fastställt sina verser; Gud är allvetande, vis.

Detta fick ske för att Satans försök till förvrängning skulle bli en prövning för dem med sjuka hjärtan och för de hårdhjärtade. Ja, de orättfärdiga är djupt försjunkna i sin förvillelse.

Och för att de som skänkts kunskap ska veta att denna [skrift] är sanningen från din Herre, så att de tror på den och deras hjärtan ödmjukt fogar sig inför den. Gud vägleder sannerligen de troende till en rak väg.

Men de otrogna kommer att fortsätta tvivla på den ända tills den yttersta stunden plötsligt överväldigar dem, eller tills straffet når dem en skoningslös dag.

Den dagen ska [det vara tydligt att] den absoluta makten tillhör Gud och han ska döma mellan dem. De som tror och handlar rättfärdigt ska vistas i lycksalighetens trädgårdar.

Men för de som framhärdar i otro och avfärdar våra budskap som lögn väntar ett förödmjukande straff.

De som utvandrade för Guds sak och sedan dödades eller dog [av andra skäl] ska Gud skänka riklig försörjning. Gud är förvisso den främste försörjaren.

Han ska föra dem till en plats som de är nöjda med. Gud är allvetande, fördragsam.

Så är det bestämt. Den som ger igen i samma mått som den orätt han lidit och sedan åter drabbas av orätt ska Gud bistå. Gud är sannerligen överseende, ständigt förlåtande.

Denna [hjälp är från] Gud – han som låter natten övergå i dagen och dagen övergå i natten. Ja, Gud hör allt, ser allt.

Så är det eftersom Gud är den absoluta Sanningen medan det de åkallar vid hans sida är falska påfund, och för att Gud verkligen är den Höge, den Store.

Ser du inte hur Gud låter regn falla från skyn, varefter jorden täcks av grönska? Gud är förvisso insiktsfull, väl medveten.

Till honom hör allt i himlarna och på jorden. Gud är sannerligen den Oberoende, den Lovprisade.

Ser du inte att Gud har låtit allt på jorden stå till er tjänst, och att han låter skeppen segla på havet enligt hans vilja? Han håller himlen på plats och den faller inte ned på jorden, förutom om detta är hans vilja. Gud är i sanning förbarmande och barmhärtig mot människorna.

Det är han som har skänkt er liv och som sedan tar det åter och som därefter ska återuppväcka er. Människan är verkligen djupt otacksam.

För varje samfund föreskrev vi ett religiöst regelverk som de skulle följa. Låt dem inte tvista med dig om detta, utan kalla dem till din Herre; du är sannerligen på rätt väg.

Men om de ändå argumenterar med dig, säg då: ”Gud vet mycket väl vad det är ni gör.”

På uppståndelsens dag kommer Gud att döma mellan er i allt ni tvistade om.

Vet du inte att Gud känner till allt som finns i himlen och på jorden? Allt detta finns nedtecknat i en bok, och detta är förvisso lätt för Gud.

De dyrkar andra vid Guds sida utan belägg och utan någon verklig kunskap. De orättfärdiga har ingen som hjälper dem.

När våra klara verser reciteras för dem ser du hur de otrognas ansikten fylls av hat. De är nära att kasta sig över de som reciterar våra verser för dem. Säg: ”Ska jag berätta om något ännu värre? Elden som Gud har lovat de otrogna – ja, vilket förfärligt slut!”

Människor! En liknelse ges, så lyssna till den: de som ni tillber vid Guds sida kan inte skapa minsta fluga, även om de alla hjälptes åt. Och om en fluga skulle ta något från dem, kan de inte få det åter. Svag är både [avguden] som jagar och [flugan] som jagas.

De har inte vördat Gud som han bör vördas! Gud är förvisso stark, mäktig.

Gud utser sändebud från både änglar och människor. Gud hör allt, ser allt.

Han vet allt om vad de tidigare gjort och vad de ska komma att göra. Till Gud återförs alla angelägenheter.

Troende! Buga er och fall ned [i bön], och dyrka er Herre och gör gott så att det må gå er väl.

Och sträva för Guds sak med den sanna hängivenhet han förtjänar! Han har valt ut er och inte gjort regelverket betungande för er. Detta är er fader Abrahams ursprungliga tro. Det var [Gud] som gav er namnet muslimer i tidigare [skrifter] liksom i denna [skrift], för att sändebudet ska vara ett vittne över er och ni ska vara vittnen över människorna. Förrätta så bönen och skänk den obligatoriska allmosan och håll fast vid Gud; han är er Skyddsherre – vilken förträfflig Skyddsherre och utmärkt Hjälpare!