The Noble Qur'an Encyclopedia

Profet! Frukta Gud och ge inte efter för de otrogna och de skenbart troende. Gud är allvetande, vis.

Följ det som din Herre har uppenbarat för dig. Gud är väl medveten om allt ni gör.

Förlita dig på Gud, han räcker som beskyddare.

Gud har inte satt två hjärtan i någons bröst. Och han gör inte era hustrur som ni förskjutit [genom att jämställa dem med era mödrar] till era sanna mödrar, och inte heller gör han era adoptivbarn till era egna barn. Detta är bara sådant ni säger, men Guds ord är sanningen och han leder till den rätta vägen.

Ge [adoptivbarnen] deras riktiga fäders namn; det är mest rätt inför Gud. Om ni inte vet vilka deras fäder är så är de dock era bröder i tron, och era bundsförvanter. Ni syndar inte genom sådant ni gör av misstag men däremot genom det som era hjärtan medvetet avser. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Profeten har större rätt över de troende än de har över sig själva, och hans hustrur är som mödrar för dem. Och de som är bundna genom släktskap har, enligt Guds föreskrift, större rätt [att ärva] varandra än de troende och de som har utvandrat. Detta hindrar er dock inte att visa godhet mot era bundsförvanter; allt står nedtecknat i [den himmelska] boken.

Minns när vi slöt ett förbund med profeterna: med dig och med Noa och med Abraham, Mose och Jesus, Marias son – ja, vi slöt ett högtidligt förbund med dem,

för att fråga dessa sanningsenliga om deras [folks] uppriktiga gensvar. Och för de otrogna har han förberett ett smärtsamt straff.

Troende! Minns Guds välgärning mot er när fiendens härar ryckte fram mot er och vi sände en stormvind mot dem samt härar osynliga för ert öga. Gud såg allt ni gjorde.

När de stormade fram mot er ovanifrån och nedanifrån stirrade era ögon av fasa och era hjärtan for upp i halsgropen, och ni tänkte motstridiga tankar om Gud.

Där sattes de troende på prov och skakades om ordentligt.

Och minns när de skenbart troende och de med sjuka hjärtan sa: ”Gud och hans sändebud gav oss bara falska löften!”

Och några av dem sa: ”Invånare i Yathrib! Här kan ni inte stanna; vänd tillbaka!” Andra bad profeten om tillstånd och hävdade: ”Våra hus är oskyddade,” trots att de inte var det; de ville bara fly.

Om [fienden] hade angripit dem från olika håll och uppmanat dem att lämna sin tro skulle de ha gett efter utan vidare dröjsmål.

De hade tidigare lovat Gud att aldrig vända om, och löften inför Gud ställs man till svars för.

Säg: ”Det tjänar inget till att fly. Vare sig det är [den naturliga] döden ni vill undgå eller att ni dödas, varar livet ändå bara en kort tid.”

Säg: ”Vem kan hindra Gud om han vill ont eller gott för er?” Nej, ingen har de, förutom Gud, som kan hjälpa eller skydda dem.

Gud vet mycket väl vilka bland er som avråder andra [från att delta i strid] och som uppmanar sina bröder: ”Slut er till oss i stället!” Själva deltar de nästan aldrig i strid.

De beter sig girigt gentemot er. När faran närmar sig ser du hur de stirrar på dig med uppspärrade ögon, som någon som står inför dödens ögonblick. Men så snart faran är över angriper de er med sina vassa ord, giriga efter krigsbytet. Dessa är inte troende, så Gud har låtit deras gärningar gå om intet. Det är en enkel sak för Gud.

De tror att de allierade styrkorna inte har dragit sig tillbaka; och om styrkorna återvände skulle de önska att de vore ute bland beduinerna för att [på tryggt avstånd] ta del av nyheter om er situation. Även om de vore bland er skulle de knappt delta i striden.

I Guds sändebud har ni en utmärkt förebild för er som ser fram emot [mötet med] Gud och den yttersta dagen och som ofta minns Gud.

När de troende såg de allierade styrkorna utbrast de: ”Detta är vad Gud och hans sändebud lovade oss, och Gud och hans sändebud talade sanning!” Det stärkte bara deras tro och underkastelse.

Bland de troende finns män som varit trogna sitt löfte till Gud. Några av dem har redan offrat sina liv medan andra ännu väntar [på seger eller martyrskap], och de har inte brutit [sitt löfte] det minsta.

Gud [prövar folk för att] belöna de sanningsenliga för deras sannfärdighet och, om han vill, straffa de skenbart troende eller leda dem till ånger [och godta den]. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Gud fick de otrogna att retirera, fyllda av vrede, och utan att ha nått sina mål. Ja, Gud skonade de troende från striden. Gud är den Starke, den Allsmäktige.

Gud lät dem från skriftens folk, som hade allierat sig [med de otrogna], drivas ut ur sina fästningar och han slog skräck i deras hjärtan. Några av dem dödade ni och andra tog ni till fånga.

Och han lät er ta över deras land, hem och ägodelar, samt områden ni tidigare inte satt er fot på. Gud har makt över allt.

Profet! Säg till dina hustrur: ”Om ni önskar det jordiska livet och dess glans, så kom så ska jag ge er den försörjning [som tillkommer frånskilda kvinnor] och skilja mig från er med värdighet.

Om ni däremot söker Gud och hans sändebud och livet efter detta, ja, då har Gud förvisso förberett en storslagen belöning för dem av er som gör gott.”

Ni, profetens hustrur! Skulle någon av er göra sig skyldig till skamlösa handlingar ska hennes straff fördubblas. Det är lätt för Gud.

Men den av er som lyder Gud och hans sändebud, och vars handlingar är rättfärdiga, ska få sin belöning fördubblad och till henne har vi förberett en ädel belöning.

Ni, profetens hustrur! Ni är inte som andra kvinnor, förutsatt att ni fruktar Gud. Tala inte [med främmande män] på ett förföriskt sätt som kan väcka begär hos dem med sjuka hjärtan, utan tala alltid med värdighet.

Bli kvar i era hus och visa inte upp er så som man gjorde under den förislamiska tiden. Förrätta bönen och skänk den obligatoriska allmosan och lyd Gud och hans sändebud. Gud vill ta bort allt osedligt från er – ni som hör till [profetens] hushåll – och rena er fullkomligt.

Och återge det som reciteras för er i era hem av Guds verser och visdomen. Gud är sannerligen insiktsfull, väl medveten.

De muslimska männen och kvinnorna, de troende männen och kvinnorna, de gudshängivna männen och kvinnorna, de sannfärdiga männen och kvinnorna, de tålmodiga männen och kvinnorna, de gudfruktiga männen och kvinnorna, de givmilda männen och kvinnorna, de fastande männen och kvinnorna, de kyska männen och kvinnorna, och de män och kvinnor som ofta minns Gud – för alla dessa har Gud berett sin förlåtelse och en storslagen belöning.

Det anstår inte en troende – varken man eller kvinna – att göra ett eget val i en fråga som redan har avgjorts av Gud och hans sändebud. Den som trotsar Gud och hans sändebud är i uppenbar förvillelse.

Minns när du sa till honom som Gud hade visat godhet och som även du själv hade visat godhet: ”Behåll din hustru och frukta Gud”, samtidigt som du dolde i ditt inre vad Gud skulle avslöja. Och du fruktade människor, fastän Gud är mest värd din fruktan. När Zayd skilt sig från henne gav vi henne till dig som hustru för att visa att de troende kan gifta sig med sina adoptivsöners före detta hustrur. Guds befallning genomförs alltid.

Profeten begår ingen synd när han gör det som Gud har tillåtit honom. Så har Guds ordning varit med föregående [sändebud] – Guds beslut står fast –

de som förmedlade Guds budskap och fruktade honom och som inte fruktade någon annan än Gud. Gud är tillräcklig för att ställa människor till svars.

Muhammed är inte far till någon av era män, utan Guds sändebud och den sista [och slutgiltiga] av alla profeter. Gud har full vetskap om allting.

Troende! Minns Gud ofta,

och upphöj honom morgon och kväll!

Det är han som välsignar er och hans änglar [ber för er], för att leda er från mörker till ljus; han visar ständigt de troende sin nåd.

Den dag de möter honom ska de välkomnas med ordet ”frid”. Han har förberett en ädel belöning åt dem.

Profet! Vi har sänt dig som vittne, och som en förkunnare av glädjebudskap och varningar;

som en som på vårt uppdrag kallar till Gud – och som en skinande lykta.

Ge de troende det glädjebudet att en storartad gåva väntar dem hos Gud.

Ge inte efter för de [öppet] otrogna och de skenbart troende. Se förbi deras provokationer och förlita dig på Gud; han är nog som beskyddare.

Troende! När ni gifter er med troende kvinnor och sedan skiljer er från dem innan ni har haft intimt umgänge med dem gäller ingen väntetid för dem. Ge dem då en gåva och skilj er från dem på ett värdigt sätt.

Profet! Vi har förklarat dina hustrur som du gett en brudgåva tillåtna för dig, och även [de krigsfångar] som rättmätigt tillfaller dig genom Guds beslut. Det är också [tillåtet för dig att gifta] dig med dina farbröders och fastrars döttrar och dina morbröders och mostrars döttrar som utvandrade med dig. Och om en troende kvinna vill ge sin hand till profeten får profeten gifta sig med henne om han önskar. Det är en särskild förmån för dig, som inte gäller de övriga troende. Vi vet vad vi har föreskrivit för dem beträffande deras hustrur och för de som de rättmätigt besitter, för att du inte ska känna någon börda. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Du kan välja att skjuta upp [umgänget med dina hustrur] eller vara med dem du önskar, och om du vill återvända till någon du tidigare avstått från, begår du ingen synd. Denna [valmöjlighet] leder till att de kan få ro i sinnet och inte känna sorg, och att de känner sig belåtna med det du erbjuder dem alla. Gud vet vad som finns i era hjärtan; han är allvetande, fördragsam.

Hädanefter är inga fler kvinnor tillåtna för dig och du får inte byta ut dina hustrur mot andra, hur mycket deras skönhet än tilltalar dig. De enda undantagen är de som du rättmätigt besitter. Gud vakar ständigt över allting.

Troende! Gå inte in i profetens hem utan att ha blivit inbjudna till en måltid, och sitt inte och vänta medan den tillreds. Om ni skulle bjudas in, stig då in och avlägsna er så snart ni ätit klart. Dröj inte kvar för att samtala; det besvärar profeten, men han drar sig för att säga det till er. Gud drar sig dock inte för [att säga] sanningen. När ni ber [profetens hustrur] om något, låt det då ske bakom ett förhänge. Detta är renare både för era och deras hjärtan. Ni får aldrig orsaka Guds sändebud besvär och inte ta hans hustrur till makor efter hans bortgång; detta skulle vara en mycket allvarlig sak hos Gud.

Vare sig ni gör något öppet eller döljer det har Gud full vetskap om allt.

Det räknas inte som synd [om en kvinna tar av sig slöjan] inför sina fäder, söner, bröder, brorsöner, systersöner eller inför andra kvinnor eller inför dem som de rättmätigt besitter. Men låt dem frukta Gud – han är förvisso vittne till allt.

Gud och hans änglar prisar profeten. Troende! Be att han prisas och sänd honom fredshälsningar.

De som smädar Gud och hans sändebud kommer Gud att fördöma både i detta och kommande liv och han har förberett ett förnedrande straff för dem.

Och de som utan grund smädar troende män och kvinnor gör sig skyldiga till grovt förtal och uppenbar synd.

Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar och de troendes kvinnor att de ska svepa in sig i heltäckande plagg så att de känns igen [för sin kyskhet och återhållsamhet] och inte blir ofredade. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Om inte de skenbart troende och de vars hjärtan är sjuka, samt de som sprider oro i Medina, upphör [med att sprida falska rykten], ska vi ge dig makt över dem, och då blir deras grannskap med dig där inte långvarigt.

De är fördömda och var de än påträffas ska de gripas och dödas utan minsta förskoning.

Så var Guds förfarande med tidigare folk och du kommer inte att finna någon förändring i Guds förfarande.

Folk frågar dig om den yttersta stunden. Säg: ”Endast Gud har kunskap om den.” Och vad vet du; den yttersta stunden må vara nära.

Gud har fördömt de otrogna och förberett en flammande eld för dem.

I den ska de förbli, för evigt, och de ska inte finna någon som ger dem hjälp eller skydd.

Den dag deras ansikten vänds runt i elden ska de utbrista: ”Om vi ändå hade lytt Gud och hans sändebud!”

Och de ska säga: ”Herre! Vi lydde våra ledare och stormän och de ledde oss på fel väg.

Herre! Ge dem dubbelt straff och förvägra dem din nåd för all tid.”

Troende! Var inte som de som kränkte Mose. Gud rentvådde honom från deras påståenden och han var högt ärad hos Gud.

Troende! Frukta Gud och tala alltid sanning.

Då kommer han att acceptera era handlingar och förlåta era synder. Den som lyder Gud och hans sändebud har vunnit en väldig seger!

Vi erbjöd himlarna, jorden och bergen ansvarsbördan men de vägrade bära den, av rädsla. Människan däremot, i sin djupa orättfärdighet och okunskap, tog den på sig.

Så kom det sig att Gud straffar de skenbart troende männen och kvinnorna och de män och kvinnor som dyrkar andra vid Guds sida, medan han tar emot de troende i sin nåd – både män och kvinnor. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.