The Noble Qur'an Encyclopedia

Människor! Frukta er Herre, som skapade er från en enda varelse och som av den skapade dess make, och som från dessa lät män och kvinnor sprida sig i stort antal. Frukta Gud, i vars namn ni vädjar till varandra [om hjälp], och värna släktskapsbanden. Gud vakar ständigt över er.

Ge de faderlösa deras tillgångar, och byt inte bort det goda mot det dåliga, förbruka inte deras tillgångar tillsammans med era egna. Detta är sannerligen en svår synd.

Om ni är rädda att inte kunna behandla de faderlösa kvinnorna rättvist [i äktenskap], gift er då med andra kvinnor som är tillåtna för er – två, tre eller fyra. Men om ni fruktar att inte kunna vara rättvisa, ta då endast en, eller nöj er med de som ni rättmätigt förfogar över. På så sätt blir det lättare för er att undvika orättvisa.

Det är obligatoriskt för er att ge kvinnorna deras brudgåva. Men om de frivilligt avstår något av den får ni nyttja det med gott samvete.

Överlämna inte till de som saknar omdöme de tillgångar som Gud har gjort till ett medel för ert uppehälle, utan försörj dem därav med mat och kläder, och tala till dem med vänliga ord.

Pröva de faderlösa när de når mogen ålder. Om ni finner dem förståndiga, överlämna då deras tillgångar till dem. Förbruka dem inte slösaktigt eller i förtid av rädsla [att de ska ta dem] när de växt upp. Den som är förmögen ska avstå, och den som är behövande får ta i skälig omfattning. När ni sedan överlämnar deras tillgångar till dem, gör det då i närvaro av vittnen; och Gud är tillräcklig för att ställa människor till svars.

Män har rätt till en andel av det som föräldrar och nära anhöriga lämnar efter sig, och kvinnor har rätt till en andel av det som föräldrar och nära anhöriga lämnar efter sig, vare sig det är litet eller mycket. Det är en fastställd andel.

När släktingar, faderlösa och behövande närvarar vid fördelningen [av arvet], ge dem då något av det och tala till dem på ett vänligt sätt.

Låt dem tänka på hur de själva skulle ängslas om de efterlämnade svaga efterkommande som de var oroliga för. Låt de frukta Gud och säga det som är korrekt.

De som med orätt tillskansar sig de faderlösas tillgångar fyller i själva verket sina bukar med eld, och de ska stiga in i en flammande eld.

Gud föreskriver för er beträffande era barn att en son ska få samma arvedel som två döttrar. Om det bara finns döttrar och de är fler än två, tillfaller dem två tredjedelar av kvarlåtenskapen. Finns det endast en dotter, tillfaller henne hälften. Föräldrarna får vardera en sjättedel om den [avlidne] hade barn. Om han inte hade några barn och föräldrarna är de enda arvingarna, får modern en tredjedel. Och om han hade syskon får modern en sjättedel, efter avdrag för testamente och skulder. Ni vet inte vem av era föräldrar eller era barn som är er till störst nytta. Detta är ett påbud från Gud. Gud är allvetande, vis.

Ni får hälften av vad era hustrur efterlämnar, om de inte hade barn. Men om de hade barn, tillkommer er en fjärdedel, efter avdrag för testamente och skulder. Era hustrur får en fjärdedel av vad ni efterlämnar om ni inte hade barn. Och om ni hade barn, får de en åttondel, efter avdrag för testamente och skulder. Om en man eller en kvinna avlider utan att ha barn eller föräldrar men har en bror eller syster, tillfaller vardera en sjättedel. Är de fler, delar de gemensamt en tredjedel, efter avdrag för testamente och skulder, utan att någon skadas. Detta är en föreskrift från Gud. Gud är allvetande, fördragsam.

Detta är Guds gränser. De som lyder Gud och hans sändebud ska han låta träda in i trädgårdar genom vilka floder rinner, och där ska de förbli. Detta är den väldiga segern!

Men de som visar olydnad mot Gud och hans sändebud och överträder hans gränser ska han föra in i elden där de ska förbli, och ett förnedrande straff väntar dem.

Om någon av era kvinnor begår otukt, tillkalla då fyra vittnen bland er. Om de vittnar mot dem, håll dem då kvar i deras hem tills de dör, eller tills Gud ger dem en utväg.

Om två av er begår en sådan handling, ska ni bestraffa dem. Men om de ångrar sig och bättrar sig, låt dem då vara. Gud godtar ständigt ånger och är barmhärtig.

Gud tar endast emot ånger från de som begår dåliga handlingar av oförstånd och sedan ångrar sig, innan deras tid är ute. Det är deras ånger som Gud tar emot. Gud är allvetande, vis.

Men ångern tas inte emot från de som fortsätter att begå dåliga handlingar och först när döden når dem säger: ”Nu ångrar jag mig!”, och inte heller från de som dör som otrogna. För dem har vi förberett ett plågsamt straff.

Troende! Det är inte tillåtet för er att ärva kvinnor mot deras vilja. Behandla dem inte illa för att ta tillbaka något av det ni har gett dem, om de inte tydligt har gjort sig skyldiga till otukt. Lev med dem på ett hedersamt sätt. Och om ni känner motvilja mot dem, kan det vara så att ni känner motvilja mot något i vilket Gud har lagt mycket gott.

Om ni vill skilja er från en hustru och i hennes ställe ta en annan, ta då inte tillbaka något av det ni har gett den första, även om ni gett henne en förmögenhet. Skulle ni ta tillbaka det och därmed begå en skamlös lögn och en uppenbar synd?

Hur skulle ni kunna ta tillbaka det, efter att ni haft intim samlevnad med varandra och kvinnorna har tagit emot ett förbund av största allvar från er?

Gift er inte med de kvinnor som era fäder varit gifta med, undantaget det som redan har skett. Det var sannerligen ett skamlöst och förhatligt beteende och en avskyvärd sed.

Förbjudna för er [att ta till hustrur] är era mödrar, döttrar och systrar; era fastrar och mostrar; era brorsdöttrar och systerdöttrar; era fostermödrar som ammat er och era disystrar; era svärmödrar; era styvdöttrar som står under er vård och är födda av hustrur med vilka ni fullbordat äktenskapet – men om ni inte fullbordat äktenskapet med dem är det ingen synd för er – och era egna söners hustrur; samt att förena två systrar i äktenskap samtidigt, förutom det som redan har skett. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

[Ni får inte heller ingå äktenskap med] gifta kvinnor, utom de som ni rättmätigt förfogar över. Detta är Guds föreskrift för er. Utöver detta är det tillåtet för er att med era tillgångar söka kvinnor för äktenskap, med avsikt att leva kyskt och inte i utsvävande relationer. Om ni haft äktenskaplig samlevnad med dem, ge dem då deras föreskrivna brudgåva. Det är ingen synd om ni, efter att ha fullgjort det som är föreskrivet, kommer överens om något annat. Gud är allvetande, vis.

De av er som inte har råd att gifta sig med fria troende kvinnor kan gifta sig med troende slavinnor som ni rättmätigt förfogar över. Gud känner mycket väl till er tro; ni hör alla samman. Gift er därför med dem med deras ägares samtycke och ge dem deras brudgåva enligt god sed, under förutsättning att de lever kyskt, utan att vara lösaktiga och utan att ta sig hemliga älskare. Om de, efter att ha ingått äktenskap, gör sig skyldiga till otukt, ska deras straff vara hälften av det som gäller för fria kvinnor. Detta är för dem av er som fruktar att falla i frestelse, men att visa tålamod är bättre för er. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Gud vill klargöra för er och vägleda er till de levnadssätt som följdes av dem före er, och leda er till omvändelse. Gud är allvetande, vis.

Gud vill ta emot er ånger, men de som följer sina begär vill att ni ska avvika kraftigt.

Gud vill lätta bördan för er eftersom människan har skapats svag.

Troende! Tillskansa er inte varandras egendom med orätt, utan endast genom handel grundad på ömsesidigt samtycke. Och ta inte era liv! Gud är barmhärtig mot er.

Den som gör detta i överträdelse och orättfärdighet ska vi låta brinna i en eld. Detta är lätt för Gud.

Om ni undviker de stora synder som ni förbjudits ska vi utplåna era mindre synder och låta er stiga in i en hedrad plats.

Eftertrakta inte det som Gud har givit vissa av er mer av än andra. Män ska få sin del av det de förtjänat, och kvinnor ska få sin del av det de förtjänat. Be Gud om att få del av hans godhet! Gud har full vetskap om allt.

För var och en har vi fastställt arvingar till det som föräldrar och nära anhöriga lämnar efter sig. Och dem som ni slutit förbund med ska ni ge deras rättmätiga andel. Gud är vittne till allt.

Män har ansvar för kvinnorna genom det företräde Gud har gett den ene framför den andre och genom det de spenderar av sina tillgångar. Rättfärdiga kvinnor är därför hängivna och trofasta och bevarar, i makens frånvaro, det som Gud har anförtrott dem att bevara. Och vad gäller de vars trots ni befarar: förmana dem, avhåll er från dem i sängen och tillrättavisa dem handgripligen. Men om de därefter visar er medgörlighet, fortsätt då inte att klandra dem. Gud är hög, stor.

Om ni märker en allvarlig konflikt mellan dem, utse då en skiljeman från hans familj och en skiljeman från hennes familj. Om de vill åstadkomma försoning, kommer Gud att skapa samförstånd mellan dem. Gud är allvetande, väl medveten.

Dyrka Gud och sätt ingenting vid hans sida. Visa godhet mot föräldrarna; mot släktingarna, de faderlösa och de behövande; mot grannen som står er nära och grannen som står er fjärran; mot vännen vid er sida, den nödställde resenären och dem som ni rättmätigt förfogar över. Gud tycker inte om de som är högmodiga och skrytsamma.

[Gud tycker inte heller om] de som är giriga och uppmanar andra människor till girighet och gömmer undan det som Gud har skänkt dem från sin godhet. Vi har förberett ett förnedrande straff för de otrogna,

och för de som ger av sina tillgångar för att bli sedda av människor, men som varken tror på Gud eller på den yttersta dagen. Den som har Satan till sin följeslagare har fått en usel följeslagare.

Vad skulle de förlora på att tro på Gud och den yttersta dagen och att ge av det som Gud har försörjt dem med? Gud har full vetskap om dem.

Gud gör ingen orätt ens motsvarande ett stoftkorns vikt. Och om det är en god handling, mångfaldigar han den och ger, ur sin godhet, en stor belöning.

Hur blir det då när vi för fram ett vittne från varje samfund och låter dig träda fram som vittne mot dessa?

Den dagen ska de som var otrogna och som inte lydde sändebudet önska att de jämnades med jorden. Och de kommer inte att kunna dölja något för Gud.

Troende! Närma er inte bönen i berusat tillstånd, utan först när ni vet vad ni säger. Och inte heller [ska ni vistas i moskén] i ett tillstånd av stor rituell orenhet, förrän ni har tvagat hela kroppen – såvida ni inte bara passerar [genom den]. Om någon av er är sjuk eller på resa, eller har förrättat sina behov, eller har haft intimt umgänge med kvinnor och inte finner vatten, ska han ta ren jord och stryka över ansiktet och händerna. Gud är överseende och ständigt förlåtande.

Känner du inte till de som fått en del av skriften? De byter bort den mot villfarelse och vill att ni också ska gå vilse.

Gud vet mycket väl vilka era fiender är. Gud räcker som beskyddare, och han räcker som hjälpare.

Bland judarna finns de som förvränger orden och tar dem ur sitt sammanhang. De säger: ”Vi har hört, men vi lyder inte”, och: ”Lyssna – må du inte bli hörd!”, och: ”Se till oss!” Allt är ordvrängningar som hån mot tron. Hade de i stället sagt: ”Vi har hört och vi lyder”, och: ”Lyssna och visa oss hänsyn”, hade det varit bättre för dem och mer passande. Men Gud har fördömt dem för deras otro, så de tror bara ytterst lite.

Ni som har fått skriften! Tro på det vi har sänt ned, som bekräftar det som redan finns hos er, innan vi utplånar ansiktsdragen och vänder dem bakåt, eller fördömer dem såsom vi fördömde sabbatsbrytarna. Guds beslut verkställs alltid.

Gud förlåter inte att något dyrkas vid hans sida, men han förlåter den han vill för mindre än det. Den som dyrkar något vid Guds sida har sannerligen gjort sig skyldig till en oerhörd synd.

Har du inte sett de som hävdar att de är rättfärdiga? Nej, det är Gud som förklarar rättfärdig den han vill, och de ska inte tillfogas minsta orätt – inte ens så mycket som tråden i en dadelkärnas fåra.

Se hur de diktar ihop lögner om Gud! Detta räcker som en uppenbar synd.

Känner du inte till de som har fått en del av skriften? De tror på vidskepelser och falska gudar och säger om de otrogna: ”Dessa är bättre vägledda än de troende.”

Det är dessa som Gud har fördömt, och för den som Gud har fördömt finner du ingen hjälpare.

Har de kanske någon del i herraväldet? Om så vore, skulle de ändå inte ge andra människor ens så lite som den minsta gropen i en dadelkärna.

Eller avundas de andra för det som Gud har skänkt dem av sina gåvor? Vi skänkte Abrahams ätt skriften och visdomen, och vi gav dem ett stort välde.

Bland dem finns de som tror på honom, och bland dem finns de som vänder sig bort från honom. Helvetets flammande eld är tillräcklig som straff.

De som förkastar våra tecken ska vi låta brinna i en eld. Var gång deras hud förbränts ska vi ersätta den med ny hud så att de fortsätter att känna straffet. Gud är allsmäktig, vis.

Men de som tror och handlar rättfärdigt ska vi föra in i trädgårdar genom vilka floder rinner, och där ska de förbli för evigt. Där ska de ha makar renade från all orenhet, och vi ska låta dem vistas i en ständig skugga.

Gud befaller er att återlämna det som anförtrotts er till dess rättmätiga ägare, och att döma rättvist när ni dömer mellan människor. Utmärkt är det Gud förmanar er till! Gud hör allt, ser allt.

Troende! Lyd Gud och lyd sändebudet och dem bland er som har auktoritet. Om ni tvistar om något, låt då Gud och sändebudet avgöra frågan, om ni verkligen tror på Gud och den yttersta dagen. Detta är bättre och får de bästa följderna.

Har du inte sett de som påstår att de tror på det som uppenbarats för dig och det som uppenbarades före dig? De vill överlåta dömandet till de som inte dömer efter Guds regler, fastän de har beordrats att förkasta dem. Ja, Satan vill få dem att gå alldeles vilse.

Och när det sägs till dem: ”Kom, låt oss hålla oss till det som Gud har uppenbarat och till sändebudet”, ser du hur de skenbart troende vänder sig bort från dig helt och hållet.

Men när de drabbas av en motgång, till följd av deras egna handlingar, kommer de till dig och svär vid Gud: ”Vi ville bara väl och skapa försoning!”

Gud vet vad de döljer i sina hjärtan. Vänd dig därför bort från dem, men varna dem och tala till dem med ord som tränger in i deras själar.

Vi har inte sänt något sändebud annat än för att han, med Gud vilja, ska bli åtlydd. Om de, efter att ha gjort sig själva orätt, hade kommit till dig och bett Gud om förlåtelse, och sändebudet hade bett om förlåtelse för dem, skulle de ha funnit att Gud ständigt godtar ånger och ständigt är barmhärtig.

Nej, vid din Herre! De är inte sanna troende förrän de låter dig avgöra allt de tvistar om, och därefter inte har någon invändning i sitt inre mot dina avgöranden, utan underkastar sig dem helt och fullt.

Om vi hade föreskrivit för dem att ta livet av varandra eller att lämna sina hem, skulle endast ett fåtal av dem ha gjort det. Men ifall de hade gjort vad de förmanats till hade det varit bättre för dem, och det hade stärkt dem ytterligare.

Då skulle vi också ha gett dem en riklig belöning från oss,

och lett dem till den raka vägen.

Den som lyder Gud och sändebudet ska vara tillsammans med de som Gud har välsignat: profeterna, de sanningsenliga, martyrerna och de rättfärdiga. Vilket utmärkt sällskap!

Detta är en nådegåva från Gud! Och Guds kunskap är fullt tillräcklig.

Troende! Var på er vakt och ryck ut i grupperingar eller i samlad trupp.

Bland er finns sannerligen en som dröjer sig kvar. Om en motgång drabbar er säger han: ”Gud välsignade mig verkligen genom att jag inte var med dem!”

Men om Gud skänker er seger [och krigsbyte], säger han – som om det aldrig funnits någon verklig samhörighet mellan er –: ”Om jag ändå hade varit med dem! Då hade jag fått ta del av en stor vinst!”

Låt då dem strida för Guds sak, som är villiga att sälja detta jordiska liv för det kommande! Den som strider för Guds sak, vare sig han stupar eller segrar, ska vi skänka en riklig belöning.

Och varför skulle ni inte strida för Guds sak och för de försvarslösa männen, kvinnorna och barnen, som säger: ”Herre! För oss ut ur denna stad vars folk förtrycker oss och ge oss från dig själv en beskyddare; ja, ge oss från dig själv en hjälpare!”

De troende strider för Guds sak, medan de otrogna strider i lydnad till Satan. Strid därför mot Satans bundsförvanter! Satans komplott är förvisso svag.

Känner du inte till de som tidigare fick höra: ”Avstå från att strida, förrätta bönen och ge i välgörenhet”? Men när strid sedan blev föreskriven för dem, fruktade några av dem människorna på ett sätt som endast Gud förtjänar – ja, till och med mer. De sa: ”Herre! Varför har du ålagt oss att strida? Om du ändå hade gett oss ett kort uppskov!” Säg: ”Det jordiska livets njutning är kort, men det kommande livet är bättre för den som fruktar Gud. Och ni ska inte tillfogas minsta orätt – inte ens motsvarande tråden i dadelkärnans fåra.”

Var ni än befinner er kommer döden att hinna ifatt er, även om ni är i höga, befästa torn. När de får del av något gott, säger de: ”Detta kommer från Gud”, men när något ont drabbar dem säger de: ”Detta är på grund av dig.” Säg: ”Allt kommer från Gud.” Vad är det med dessa människor, att de knappt förstår något av det som sägs?

Det goda du [människa] får ta del av kommer från Gud, och det onda som drabbar dig är från dig själv. Och vi har sänt dig [Muhammed] som ett sändebud till människorna, och Gud är tillräcklig som vittne.

De som lyder sändebudet lyder [därmed] Gud, men vad gäller de som vänder ryggen så har vi inte sänt dig för att vaka över dem.

De påstår att de lyder dig, men när de lämnar dig smider en grupp av dem hemliga planer som strider mot det du förespråkar. Gud skriver ned allt som de i hemlighet planerar. Vänd dig därför bort från dem och sätt din lit till Gud. Gud är tillräcklig som beskyddare.

Reflekterar de då inte över Koranen? Om den hade varit från någon annan än Gud skulle de ha funnit många motsägelser i den.

När de nås av uppgifter som rör säkerhet eller fara, sprider de dem genast vidare. Men om de i stället hade hänvisat dem till sändebudet och till de som har ansvar och auktoritet bland dem, skulle de som har förmåga att dra välgrundade slutsatser ha vetat hur man bör förhålla sig till dem. Om det inte vore för Guds godhet och barmhärtighet mot er, skulle nästan alla av er ha följt Satan.

Strid för Guds sak – du svarar bara för dig själv – och sporra de troende! Gud kan mycket väl komma att hejda de otrognas kraft. Gud är starkare i sin makt och hans straff hårdare.

Den som verkar för en god sak får del av dess belöning, och den som verkar för en ond sak får bära en del av dess synd. Gud vakar över allt.

När någon hälsar på er, besvara det då med en bättre eller en likvärdig hälsning. Gud håller räkning på allt.

Gud – ingen är värd dyrkan utom han! Han ska sannerligen samla er alla på uppståndelsens dag, om vilken det inte råder något tvivel. Och vems ord är sannare än Guds?

Varför har ni delat upp er i två läger när det gäller de skenbart troende? Gud har ju låtit dem falla tillbaka [i otro] på grund av vad de själva har gjort. Vill ni vägleda de som Gud har låtit gå vilse? Den som Gud låter gå vilse finner du ingen väg för.

De vill att ni ska förkasta tron, liksom de själva har förkastat den, så att ni alla blir lika. Ta därför inte någon av dem till förtrogen förrän de utvandrar för Guds skull. Men om de vänder sig bort, grip dem då och döda dem var ni än finner dem, och ta ingen av dem till hjälpare eller beskyddare.

Undantagna är de som ansluter sig till ett folk som står i förbund med er, eller de som kommer till er med hjärtan tyngda av att behöva strida mot er eller mot sitt eget folk. Hade Gud velat skulle han ha gett dem makt över er, och då skulle de också ha stridit mot er. Men om de drar sig undan och inte går till angrepp, utan visar er fred, har Gud inte gett er någon rätt att gå till angrepp mot dem.

Ni kommer att finna andra som vill stå säkra gentemot er och gentemot sitt eget folk. Varje gång de kallas tillbaka till otron återfaller de i den. Om de inte håller sig undan från er, inte visar er fred och inte hejdar sina händers våld, ska ni gripa dem och döda dem var ni än påträffar dem. Ja, mot dessa har vi gett er klar befogenhet [att kämpa].

En [sant] troende dödar inte en annan troende annat än av misstag. Den som dödar en troende av misstag ska frige en troende slav och betala blodspengar till den [dödes] familj, om de inte avstår från sin rätt. Om den [döde] var troende men tillhörde ett folk som är i krig med er, ska en troende slav friges. Om han däremot tillhörde ett folk som står i förbund med er, ska blodspengar betalas till hans familj och en troende slav friges. Den som inte förmår detta ska fasta två månader i följd. Detta är den botgöring som Gud har föreskrivit. Gud är allvetande, vis.

Men den som avsiktligen dödar en troende ska få helvetet som straff, och där ska han förbli. Guds vrede och fördömelse vilar över honom, och han har förberett ett enormt straff för honom.

Troende! När ni rycker ut för Guds sak, var då noggranna i ert omdöme. Säg inte till den som [visar att han är muslim och] hälsar er med fredshälsningen: ”Du tror inte alls!”, i jakt på en världslig vinst. Hos Gud finns ju riklig vinning. Så var ni själva tidigare [muslimer i hemlighet], men Gud visade er sin nåd. Var därför noggranna. Gud är väl medveten om vad ni gör.

De troende som stannar hemma, utan giltigt skäl, kan inte jämställas med de som kämpar för Guds sak med sina ägodelar och sitt liv. Gud har gett de som kämpar med sina ägodelar och sina liv företräde framför de som stannar hemma, genom en högre rang. Gud har lovat dem alla det högsta goda, men åt de som kämpar har Gud gett ett särskilt företräde framför de som stannar hemma genom en rik belöning:

grader i rang från honom, samt förlåtelse och barmhärtighet. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

När änglarna tar själarna från de som gjort orätt mot sig själva, frågar de: ”I vilket tillstånd befann ni er?” De svarar: ”Vi var förtryckta i landet.” Då säger de: ”Var inte Guds jord vid nog, så att ni kunde utvandra?” Dessa får helvetet till hemvist – vilket eländigt slut!

Till dem räknas dock inte de förtryckta män, kvinnor och barn som saknade förmåga och inte fann någon utväg.

Dessa kan Gud ha överseende med. Gud är ständigt överseende och förlåtande.

De som utvandrar för Guds skull finner många platser på jorden att leva på och ett överflöd av försörjning. Och de som lämnar sina hem och utvandrar för [att tjäna] Gud och [följa hans] sändebud och därefter överraskas av döden har sin belöning hos Gud. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

När ni färdas på jorden är det ingen synd att förkorta bönen ifall ni fruktar att de otrogna ska angripa er. De otrogna är sannerligen era svurna fiender.

Och när du är bland dem och leder dem i bön, låt då en grupp stå med dig och bära sina vapen. När de har fullbordat sitt nedfall på ansiktet, låt dem då ställa sig bakom er, och låt den andra gruppen, som ännu inte har bett, komma fram och be med dig. De ska vara vaksamma och bära sina vapen. De otrogna önskar att ni lade ifrån er era vapen och er utrustning, så att de kunde slå ut er i ett svep. Men ni gör inget fel om ni, besvärade av regn eller sjukdom, lägger ifrån er vapnen. Var dock på er vakt! Gud har förberett ett förnedrande straff för de otrogna.

När ni har fullbordat bönen, prisa då Gud stående, sittande och liggande. Och när ni åter är trygga, förrätta då bönen fullt ut. Bönen är en föreskriven plikt för de troende, bunden till bestämda tider.

Och låt er inte försvagas när ni förföljer fienden. Om ni lider, lider även de, på samma sätt som ni. Men ni hoppas på något från Gud som de inte hoppas på. Gud är allvetande, vis.

Vi har sänt ned skriften till dig med sanningen, för att du ska döma mellan människorna enligt det som Gud har lärt dig. Försvara då inte bedragarna.

Be om Guds förlåtelse! Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Och tala inte till förmån för de som bedrar sig själva. Gud tycker inte om de som ständigt bedrar och syndar.

De gömmer sig för människor, men gömmer sig inte för Gud; och han är med dem när de i hemlighet säger saker som han inte är nöjd med. Gud omsluter allt de gör.

Se på er! Ni har försvarat dem i det jordiska livet – men vem ska försvara dem inför Gud på uppståndelsens dag? Ja, vem ska vara deras talesman?

Den som gör en dålig handling eller gör orätt mot sig själv och sedan ber Gud om förlåtelse, ska finna att Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Den som begår en synd skadar bara sig själv. Gud är allvetande, vis.

Men den som begår ett felsteg eller en synd, och sedan lägger skulden på en oskyldig, har gjort sig skyldig till förtal och uppenbar synd.

Om det inte vore för Guds godhet och barmhärtighet mot dig, skulle en grupp av dem ha försökt vilseleda dig. Men de vilseleder bara sig själva och kan inte skada dig det minsta. Gud har uppenbarat skriften och [den profetiska] visdomen för dig och lärt dig det du inte visste. Guds nådegåva till dig är sannerligen stor.

Det finns sällan något gott i deras hemliga samtal, utom när det gäller att uppmana till välgörenhet, till rätt handling eller till att skapa försoning mellan människor. Den som gör detta i strävan efter Guds välbehag ska vi ge en riklig belöning.

Om någon motsätter sig sändebudet efter att vägledningen klargjorts för honom, och följer en väg annan än de troendes, låter vi honom fortsätta på vägen han valt och kastar honom sedan i helvetet – vilket eländigt slut!

Gud förlåter inte att något dyrkas vid hans sida, men han förlåter den han vill för mindre än det. Den som dyrkar något vid Guds sida har verkligen gått alldeles vilse.

I stället för [Gud] åkallar de [avgudabilder som de gett] kvinnliga [namn] – ja, de åkallar i själva verket en upprorisk djävul,

som Gud har fördömt. Han sa: ”Jag ska sannerligen lägga beslag på en bestämd andel av dina tjänare,

och jag ska vilseleda dem, inge dem falska förhoppningar och befalla dem att skära öronen av boskapen och att vanställa Guds skapelse.” Den som underordnar sig Satan i stället för Gud har verkligen gjort en uppenbar förlust.

Han lovar dem och inger dem förhoppningar, men Satans löften är inget annat än bedrägeri.

Helvetet ska bli deras slutliga hemvist, och därifrån finner de ingen utväg.

Men de som tror och handlar rättfärdigt ska vi föra in i trädgårdar genom vilka floder flyter, och där ska de förbli i all evighet – ett sant löfte från Gud. Vem är mer sannfärdig än Gud i sitt tal?

Men det avgörs inte av era förhoppningar eller förhoppningar hos skriftens folk. Den som gör något ont ska få bära följderna av det, och de kommer varken finna någon som kan hjälpa dem eller skydda dem förutom Gud.

Men den som är troende och handlar rättfärdigt, man eller kvinna, ska träda in i paradiset och de ska inte tillfogas orätt ens motsvarande den minsta gropen i en dadelkärna.

Vem har en bättre livsväg än den som underkastar sig Gud helt och fullt, gör gott och följer Abrahams rena, monoteistiska lära? Gud utvalde Abraham för sin särskilda kärlek.

Till Gud hör allt i himlarna och på jorden. Ja, Gud omsluter allt.

De ber dig klargöra vad som gäller kvinnorna. Säg: ”Gud klargör för er vad som gäller dem, liksom det som läses upp för er ur skriften om de faderlösa flickor [ni är förmyndare för], åt vilka ni vägrar att ge det som är föreskrivet för dem, och som ni inte vill gifta er med, samt vad som gäller de hjälplösa barnen och att ni ska behandla de faderlösa rättvist.” Gud har full vetskap om allt gott ni gör.

Om en kvinna fruktar att hennes man ska behandla henne illa eller dra sig undan henne, gör de inget fel i att söka förlikning, och förlikning är bättre [än skilsmässa]. Själviskheten ligger djupt i människans själ. Men om ni gör gott och visar gudsfruktan, är Gud förvisso väl medveten om vad ni gör.

Ni kommer aldrig att kunna vara helt rättvisa mellan era hustrur, hur mycket ni än anstränger er. Men luta er inte helt åt en enda, så att en annan lämnas att sväva i ovisshet. Om ni däremot bättrar er och visar gudsfruktan är Gud förvisso ständigt förlåtande, barmhärtig.

Och om de går skilda vägar, kommer Gud att ge var och en av dem tillräckligt ur sin rikedom. Guds [godhet] och kunskap omfattar allt.

Till Gud hör allt i himlarna och på jorden. Vi uppmanade de som fick skriften före er, liksom vi uppmanar er, att frukta Gud. Om ni förkastar tron, tillhör allt i himlarna och på jorden ändå Gud. Gud är oberoende, lovprisad.

Ja, till Gud hör allt i himlarna och på jorden, och Gud är tillräcklig som förvaltare.

Om Gud vill kan han låta er försvinna och ersätta er med andra. Gud är fullt kapabel till detta.

Den som söker vinst i detta jordeliv, [ska veta att] hos Gud finns både jordelivets och det kommande livets vinst. Gud hör allt, ser allt.

Troende! Stå orubbligt fast vid rättvisan och bär vittnesmål för Guds skull, även om det skulle vara till nackdel för er själva eller föräldrar och nära anhöriga. Det spelar ingen roll om den det gäller är rik eller fattig – Gud är den som bäst ser deras [verkliga intresse]. Låt därför inte era känslor styra er så att ni handlar orättvist. Och om ni förvränger [vittnesbördet] eller undanhåller det, är Gud väl medveten om vad ni gör.

Troende! Håll fast vid tron på Gud och hans sändebud, och på den skrift som han har uppenbarat för sitt sändebud och på de skrifter som han tidigare har uppenbarat. Den som förkastar tron på Gud och hans änglar, liksom hans skrifter och sändebud samt den yttersta dagen, har verkligen gått långt vilse.

De som antar tron och sedan förkastar den, och därefter återvänder till den för att sedan förkasta den igen, och vars otro sedan tilltar, kommer Gud inte att förlåta och inte leda på rätt väg.

Ge dessa skenbart troende beskedet att ett plågsamt straff väntar dem.

Det är de som väljer att ta de otrogna till allierade i stället för de troende. Söker de ära och makt hos dem? All ära och all makt tillhör enbart Gud!

Det har redan uppenbarats för er i skriften att när ni hör Guds verser förkastas och hånas, ska ni inte sitta med de som gör detta förrän de övergår till andra samtalsämnen; annars blir ni som dem. Gud ska samla de skenbart troende och de otrogna i helvetet, alla tillsammans.

Dessa vakar över er och avvaktar utfallet. Om Gud ger er seger säger de: ”Var vi inte på er sida?” Men om de otrogna får sin del [av segern] säger de: ”Bevakade vi inte era intressen och skyddade er från de troende?” Gud ska döma mellan er på uppståndelsens dag. Och Gud kommer inte att ge de otrogna någon möjlighet att få övertag över de troende.

De skenbart troende försöker överlista Gud, men det är han som överlistar dem. När de reser sig för att be gör de det motvilligt, bara för att visa upp sig för människor, och de nämner Gud endast sparsamt.

Vacklande står de mitt emellan – varken med de [troende] eller med de [otrogna]. Den som Gud låter gå vilse finner du aldrig någon väg för.

Troende! Ta inte de otrogna som allierade i stället för de troende. Eller vill ni ge Gud ett klart bevis mot er själva [som gör er förtjänta av straff]?

De skenbart troende ska säkerligen hamna i eldens djupaste avgrund och du kommer inte att finna någon som kan hjälpa dem.

Men de som vänder om i ånger och bättrar sig och som håller fast vid Gud och utövar sin tro, uppriktigt för Guds skull, ska vara tillsammans med de troende. Och Gud ska ge de troende en riklig belöning.

Varför skulle Gud straffa er om ni visar tacksamhet och tror? Gud uppskattar [varje god gärning] och han vet allt.

Gud tycker inte om att kränkande ord yttras öppet, men [detta tillåts] den som har blivit orättvist behandlad. Gud hör allt, vet allt.

Om ni gör goda handlingar, öppet eller i det dolda, eller om ni visar överseende med andras dåliga behandling, är Gud förvisso överseende och han har makt över allt.

De som förkastar tron på Gud och hans sändebud, och vill skilja mellan Gud och hans sändebud, och säger: ”Vi tror på några men förkastar andra”, och försöker slå in på en väg däremellan –

dessa är i sanning de otrogna, och för de otrogna har vi förberett ett förnedrande straff.

Men de som tror på Gud och på alla hans sändebud och inte gör åtskillnad mellan dem, åt dem ska han ge deras belöning till fullo. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Skriftens folk begär att du ska låta en skrift sändas ned till dem från ovan. Men tidigare begärde de av Mose något ännu större än detta, när de sa: ”Låt oss se Gud med egna ögon!” Då drabbades de av blixten, till följd av sin orätt. Därefter tog de kalven [till avgud], trots att de hade nåtts av klara tecken. Ändå visade vi dem överseende, och vi gav Mose ett klart belägg [för sitt profetskap].

Och vi lyfte berget över dem [när de vägrade hålla fast] vid sitt förbund och sa till dem: ”Träd in genom porten med böjda huvuden!” Och vi sa till dem: ”Bryt inte mot sabbatsbudet!” Ja, vi slöt med dem ett högtidligt förbund.

[Men vi fördömde dem] för att de bröt mot sitt förbund och förkastade Guds tecken och dödade profeterna utan rätt, och för att de sa: ”Våra hjärtan är tillslutna” – nej, Gud har förseglat dem på grund av deras otro, så de tror endast i ringa mån –

och för deras otro och det de sa om Maria – detta grova förtal,

och för att de sa: ”Vi har dödat Messias, Jesus – Marias son, Guds sändebud!” Men de varken dödade eller korsfäste honom; det bara tedde sig så för dem. De som har olika uppfattningar om det saknar all visshet; och de har ingen kunskap om det, utan de följer bara antaganden. De har sannerligen inte dödat honom.

Nej, Gud lyfte upp honom till sig. Gud är allsmäktig, vis.

Det finns ingen bland skriftens folk som inte kommer att tro på honom innan hans död. Och på uppståndelsens dag ska han vittna mot dem.

På grund av den orätt judarna begick förbjöd vi dem många av de goda ting som tidigare varit tillåtna för dem, och för att de ofta hindrade andra från Guds väg,

Och eftersom de brukade ta ränta, vilket var otillåtet för dem, och för att de orättmätigt tillskansade sig människors tillgångar. Ja, för de otrogna har vi förberett ett smärtsamt straff.

Men de bland dessa, som är fast rotade i kunskap, liksom de troende, tror på det som har uppenbarats för dig och på det som uppenbarats före dig; och de som förrättar bönen och betalar den obligatoriska allmosan och tror på Gud och den yttersta dagen – alla dessa ska vi ge en rik belöning.

Vi har gett dig vår uppenbarelse så som vi gav den till Noa och profeterna efter honom. Och vi gav vår uppenbarelse till Abraham, Ismael, Isak och Jakob, och till hans ättlingar, och till Jesus, Job, Jona, Aron och Salomo. Och till David gav vi Zabūr.

[Vi har sänt] sändebud som vi redan har berättat för dig om, och sändebud som vi inte har berättat om – och Mose talade Gud till direkt.

Sändebud som förkunnare av glädjebudskap och varningar, för att människorna inte ska ha något argument mot Gud efter sändebuden. Gud är allsmäktig, vis.

Gud vittnar om att han har uppenbarat det som sändes ned till dig; han uppenbarade det med sin kunskap. Även änglarna vittnar, men Gud räcker som vittne.

De som framhärdar i otro och hindrar andra från Guds väg har gått fullständigt vilse.

De som framhärdar i otro och handlar orätt kommer Gud varken att förlåta eller leda till någon väg,

utom vägen till helvetet, där de ska förbli för evigt. Detta är lätt för Gud.

Människor! Sändebudet har nu kommit till er med sanningen från er Herre; anta därför tron för ert eget bästa! Men om ni framhärdar i er otro tillhör förvisso allt i himlarna och på jorden Gud. Gud är allvetande, vis.

Skriftens folk! Gå inte till överdrift i er religion och påstå inget om Gud som inte är sant! Messias, Jesus, Marias son, var endast Guds sändebud och hans ord som han förmedlade till Maria, och en ande från honom. Tro därför på Gud och alla hans sändebud, och säg inte: ”Tre.” Upphör för ert eget bästa! Gud är en enda gud. Upphöjd är han över att ha en son. Till honom hör allt i himlarna och på jorden, och Gud räcker som förvaltare.

Messias skulle aldrig se ner på att vara Guds tjänare, och inte heller de änglar som står honom närmast. De som ser ner på att dyrka Gud och som uppträder högmodigt ska allesamman kallas inför honom.

Då ska han ge de som tror och handlar rättfärdigt deras fulla belöning och ge dem ännu mer av sin nåd. Men de som visade förakt och uppträdde högmodigt ska han straffa med ett plågsamt straff, och de ska inte finna någon vid sidan av Gud som kan hjälpa eller skydda dem.

Människor! Ett avgörande bevis har nu kommit till er från er Herre, och vi har uppenbarat för er ett klart ljus.

De som tror på Gud och håller fast vid honom ska han föra in i sin barmhärtighet och sin nådegåva, och han ska leda dem till sig på en rak väg.

De ber dig om ett klargörande. Säg: ”Gud klargör för er vad som gäller den som dör utan föräldrar och barn. Om en man dör barnlös och har en syster, tillfaller henne hälften av det han lämnar efter sig. Likaså ärver han henne om hon dör utan barn. Om det finns två systrar, får de en tredjedel var av kvarlåtenskapen, och om det finns både bröder och systrar, får en broder lika mycket som två systrar.” Gud klargör detta för er, så att ni inte begår misstag. Gud har full vetskap om allt.