The Noble Qur'an Encyclopedia

Troende! Uppfyll era avtal! Det är tillåtet för er att [äta kött från] alla boskapsdjur utom det som reciteras för er, förutsatt att ni inte jagar medan ni befinner er i vallfärdstillståndet. Gud föreskriver vad han vill.

Troende! Ni får inte överträda Guds förbud, eller [strida under] de helgade månaderna eller [ge er på] offerdjuren, eller djur som är märkta för offer, eller de som beger sig till det heliga huset för att söka Guds nådegåva och välbehag. När ni är färdiga med vallfärden får ni ägna er åt jakt. Låt inte hatet mot de som hindrade er från den heliga moskén driva er till övergrepp. Hjälp varandra i fromhet och gudsfruktan, och hjälp inte varandra i synd och övergrepp. Frukta Gud; Gud är sträng i sitt straff.

Förbjudet för er är [köttet från] självdöda djur, blod, svinkött och sådant som slaktats för någon annan än Gud; [samt kött från] djur som dött genom att ha strypts, slagits, fallit, stångats eller fallit offer för ett rovdjur – såvida ni inte [påträffar djuret vid liv och] slaktar det – samt djur som slaktats på hedniska offeraltare. [Förbjudet är också] att med hjälp av pilar försöka förutsäga framtiden. Allt detta är olydnad. Denna dag har de otrogna förlorat hoppet om [att ni ska överge] er tro. Frukta dem därför inte, men frukta mig! Denna dag har jag fullbordat er tro för er och skänkt er min välsignelse i fullaste mått och fastställt att islam ska vara er religiösa livsväg. Mot den som i nöd tvingas [äta av detta] på grund av hunger, utan avsikt att synda, mot honom är Gud förvisso ständigt förlåtande, barmhärtig.

De frågar dig vad som är tillåtet för dem. Säg: ”Alla goda ting är tillåtna för er, inklusive det som fångas åt er av de jaktdjur ni tränar och lär av det som Gud har lärt er. Ät av vad de fångar åt er och nämn Guds namn [när ni släpper iväg dem], och frukta Gud; Gud är snar att kalla till räkenskap.”

Denna dag har alla goda ting blivit tillåtna för er. Köttet från skriftens folk är tillåtet för er, och ert kött är tillåtet för dem. [Ni får gifta er med] kyska troende kvinnor och med kyska kvinnor bland de som fått skriften före er, såvida ni ger dem deras brudgåvor och lever anständigt och inte är lösaktiga eller tar er älskarinnor. Om någon förkastar tron ska alla hans gärningar gå om intet och i det kommande livet hör han till förlorarna.

Troende! När ni vill förrätta bönen, tvätta då ansiktet och händerna upp till och med armbågarna, stryk över huvudet och [tvätta] fötterna upp till och med fotknölarna. Och om ni befinner er i ett tillstånd av större rituell orenlighet, så rena er. Men om ni är sjuka eller på resa, eller om någon av er har uträttat sina behov eller haft intimt umgänge med kvinnor och ni inte finner vatten, ta då ren jord och stryk över ansikte och händer med den. Gud vill inte lägga någon börda på er, utan vill rena er och fullborda sin välsignelse över er, så att ni ska visa tacksamhet.

Minns Guds välsignelse över er och förbundet han slöt med er när ni sa: ”Vi hör och vi lyder.” Frukta Gud! Gud vet vad som döljs i människans inre.

Troende! Ge Gud hans rättigheter till fullo och vittna rättvist. Låt inte hat mot människor driva er till att handla orättvist, utan var rättvisa – det ligger närmast gudsfruktan. Och frukta Gud! Gud är väl medveten om vad ni gör.

Gud har lovat de som tror och handlar rättfärdigt förlåtelse och en stor belöning.

Men de otrogna som påstår att våra budskap är lögn kommer att höra till den brinnande eldens folk.

Troende! Minns Guds välsignelse över er när ett folk avsåg att attackera er och Gud hindrade dem från det. Och frukta Gud! Ja, till Gud ska de troende sätta sin lit.

Gud slöt sannerligen ett förbund med israeliterna och utsåg bland dem tolv ledare. Gud sa: ”Jag är förvisso med er och om ni förrättar bönen och ger allmosan, tror på mina sändebud och stöder dem och ger Gud ett gott lån ska jag helt visst förlåta era synder och låta er träda in i trädgårdar genom vilka floder rinner. Men den av er som förkastar tron efter detta har lämnat den rätta vägen.”

Men eftersom de bröt sitt förbund fördömde vi dem och gjorde deras hjärtan hårda. De förvränger orden och tar dem ur sitt sammanhang, och de försummade en del av det som de hade befallts med. Och du kommer ständigt att upptäcka svek från deras sida, utom från ett fåtal av dem. Ha överseende med dem och förlåt dem. Gud älskar de som gör det goda.

Och vi slöt också ett förbund med de som säger: ”Vi är kristna”, men de försummade en del av det som de hade befallts med. Därför lät vi fiendskap och hat uppstå mellan dem, och det kommer att bestå till uppståndelsens dag. Då ska Gud underrätta dem om vad de brukade göra.

Skriftens folk! Vårt sändebud har nu kommit till er. Han klargör mycket av det i skriften som ni brukade dölja, och han förbiser mycket. Nu har ett ljus kommit till er från Gud och en klargörande skrift.

Med den leder Gud de som strävar efter hans välbehag till vägar som leder till räddning, och han för dem, enligt sin vilja, ut ur mörkren till ljuset och leder dem till en rak väg.

De som säger: ”Gud är Messias, Marias son”, har sannerligen förkastat tron. Säg: ”Vem skulle kunna hindra Gud, om han velat förinta Messias, Marias son, hans mor och alla som finns på jorden?” Till Gud hör herraväldet över himlarna och jorden och allt som finns däremellan. Han skapar vad han vill. Gud har makt över allt.

Judarna och de kristna säger: ”Vi är Guds barn och hans älskade.” Säg: ”Varför straffar han er då för era synder? Nej, ni är vanliga människor som alla andra han har skapat. Han förlåter den han vill och straffar den han vill. Till Gud hör herraväldet över himlarna och jorden och allt som finns däremellan, och han är slutmålet för allas färd.”

Skriftens folk! Efter ett uppehåll utan sändebud har vårt sändebud kommit till er för att ge klarhet, så att ni inte ska kunna säga: ”Ingen förkunnare av glädjebudskap eller varningar kom till oss!” Nu har en förkunnare av glädjebudskap och varningar nått er. Gud har makt över allt.

Och kom ihåg när Mose sa till sitt folk: ”Mitt folk! Minns Guds välsignelse över er, när han lät profeter uppstå bland er, gav er självstyre och skänkte er vad han aldrig tidigare skänkt någon annan i hela världen.

Mitt folk! Gå in i det heliga landet som Gud har föreskrivit för er, och vänd inte tillbaka, för då blir ni förlorare.”

De svarade: ”Mose! Ett våldsamt folk med överväldigande styrka bor där och vi kommer inte att gå in förrän de har begett sig iväg; ja, om de ger sig av kommer vi förvisso att gå in.”

Då sa två gudfruktiga män, som Gud hade välsignat: ”Gå in till dem genom stadsporten! Går ni in där kommer ni att segra. Och sätt all er lit till Gud, om ni är sanna troende!”

Men de sa: ”Mose! Vi kommer aldrig att gå in där så länge de är kvar. Gå du och din Herre och strid! Vi stannar här.”

Han sa: ”Herre! Jag råder endast över mig själv och min bror. Döm därför mellan oss och detta trotsiga folk!”

Han svarade: ”De ska förvägras detta land i fyrtio år. Under den tiden ska de vandra planlöst på jorden. Sörj därför inte över detta trotsiga folk.”

Och återge för dem den sanna berättelsen om  Adams två söner. De bar fram varsitt offer, och den enes offer godtogs men inte den andres. Då sa han [vars offer inte godtogs]: ”Jag ska döda dig!” [Den andre] svarade: ”Gud godtar endast från de som fruktar honom.

Även om du lyfter din hand för att döda mig, kommer jag inte lyfta min hand för att döda dig. Jag fruktar nämligen Gud, världarnas Herre.

Jag vill att du ska ta på dig min synd, i tillägg till din egen, och därmed bli en av eldens invånare. Sådan är lönen för de som begår övergrepp.”

[Han lät sig dock inte förmanas] och hans själ lockade honom att döda sin bror. Han dödade honom och blev därmed en av förlorarna.

Då sände Gud en korp som krafsade i jorden för att visa honom hur han kunde dölja sin brors lik. Han sa: ”Vilken skam! Kunde jag inte ens göra som denna korp och dölja min brors lik?” Och han greps av djup ånger.

Av denna orsak stadgade vi för israeliterna att om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller spridit fördärv på jorden, ska det anses som om han hade dödat hela mänskligheten. Och om någon räddar ett människoliv, ska det anses som om han hade räddat hela mänskligheten. Trots att våra sändebud kom till dem med klara bevis, fortsätter många av dem att handla gränslöst på jorden.

Straffet för de som öppet angriper den ordning som Gud och hans sändebud har fastställt och sprider fördärv på jorden är att de ska dödas eller korsfästas eller få hand och fot avhuggna på motsatta sidor eller förvisas från landet. Detta är deras förnedring i detta liv, och i det kommande livet väntar dem ett oerhört straff.

Detta gäller dock inte de som visar ånger innan ni griper dem. Ni ska veta att Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Troende! Frukta Gud och sök vägar att komma honom nära, och kämpa för hans sak så att det ska gå er väl.

Om de otrogna ägde allt som finns på jorden och lika mycket därtill och med detta ville friköpa sig från straffet på uppståndelsens dag, skulle det inte tas emot från dem. För dem väntar ett plågsamt straff.

De vill ta sig ut ur elden, men de kommer aldrig att ta sig ut ur den. För dem väntar ett ändlöst straff.

Om en man eller kvinna stjäl ska ni hugga av deras [högra] hand som ett straff för vad de gjort och som en avskräckande varning från Gud. Gud är allsmäktig, vis.

Men den som ångrar sin orätt och ställer till rätta, kommer att få sin ånger godtagen av Gud. Gud är sannerligen ständigt förlåtande, barmhärtig.

Vet du inte att Gud äger herraväldet över himlarna och jorden? Han straffar den han vill och förlåter den han vill. Gud har makt över allt.

Sändebud! Låt dig inte bedrövas av de som skyndar mot otro, bland dem vars munnar säger: ”Vi tror”, medan deras hjärtan inte tror. Och inte heller av de judar som ivrigt lyssnar till lögner och tar in vad andra säger, som inte ens har träffat dig. De förvränger orden och rycker dem ur sitt sammanhang. De säger: ”Om ni får denna [dom], så håll fast vid den, men om ni inte får den, var på er vakt!” Om Gud vill vilseleda någon, kan du inte gynna honom på något sätt inför Gud. Det är de vars hjärtan Gud inte vill rena. De ska förnedras i detta liv och i det kommande livet ska de få ett oerhört straff.

De lyssnar ivrigt till lögner och frossar i förbjudna vinster. Om de kommer till dig ska du döma mellan dem eller vända dig ifrån dem. Vänder du dig ifrån dem kan de inte skada dig det minsta; och dömer du mellan dem ska du döma rättvist. Gud älskar de rättvisa.

Men hur kan de söka sig till dig för att få en dom, när de har Tawrāt, där Guds dom redan finns? Ändå vänder de sig därefter bort! Dessa är inte troende.

Vi uppenbarade Tawrāt som innehåller vägledning och ljus. Profeterna, som underkastade sig Gud, dömde med den mellan judarna, och likaså rabbinerna och de lärda, eftersom de anförtrotts att bevara Guds bok, och de vittnade om den. Frukta således inte människorna, utan frukta mig! Och byt inte bort mitt budskap mot något av obetydligt värde. De som inte dömer enligt det Gud har uppenbarat är sannerligen otrogna.

I den föreskrev vi för dem att liv ska ges för liv, öga för öga, näsa för näsa, öra för öra och tand för tand, och att övriga skador fordrar rättvis vedergällning. Men för den som avstår och visar fördragsamhet, blir det till botgöring för honom själv. De som inte dömer enligt det Gud har uppenbarat är sannerligen orättfärdiga.

Och vi lät Jesus, Marias son, följa i deras spår, för att bekräfta det som fanns före honom i Tawrāt. Vi gav honom Injīl med vägledning och ljus, som bekräftade det som fanns före, i Tawrāt, och som vägledning och förmaning för de gudfruktiga.

Låt därför de som följer Evangeliet döma enligt det som Gud har uppenbarat i den. De som inte dömer enligt det Gud har uppenbarat är sannerligen trotsiga syndare.

Och vi har uppenbarat skriften för dig med sanningen, som bekräftar de tidigare skrifterna och med auktoritet över dem. Döm därför mellan dem enligt det som Gud har uppenbarat, och låt dig inte, genom att följa deras begär, avledas från den sanning som kommit till dig. För var och en av er har vi fastställt en lag och en livsväg. Hade Gud velat, skulle han ha gett er ett enda regelverk, men han prövar er genom det han har gett er. Tävla därför i goda handlingar! Till Gud ska ni alla återvända, och då ska han upplysa er om det ni brukade tvista om.

Döm mellan dem enligt det som Gud har uppenbarat, och följ inte deras begär. Var på din vakt så att de inte får dig att avvika från något av det som Gud har uppenbarat för dig. Om de ändå vänder sig bort, ska du veta att det är för att Gud vill straffa dem för några av deras synder. Många människor är verkligen trotsiga syndare.

Eller är det okunnighetens dom de söker? För de som är övertygade finns ingen bättre dom än Guds.

Troende! Ta inte judarna och de kristna som allierade; de allierar sig endast med sina egna. Den av er som allierar sig med dem blir en av dem. Gud vägleder sannerligen inte orättfärdiga människor.

Du ser hur de som bär på sjukdom i sina hjärtan skyndar sig till dem och säger: ”Vi fruktar att drabbas av ett bakslag!” Men det kan hända att Gud låter segern komma, eller ger sin vilja till känna [på annat sätt], och då kommer de att ångra det de dolde inom sig.

Och de troende säger: ”Är det dessa som svor sina dyraste eder vid Gud att de är på vår sida?” Deras gärningar har gått om intet och nu står de som förlorare.

Troende! Om någon av er avfaller från sin tro, ska Gud ersätta dem med människor som han älskar och som älskar honom; ömsinta mot de troende, ståndaktiga emot de otrogna. De kämpar för Guds sak utan att frukta kritikernas kritik. Detta är en nådegåva från Gud, som han ger till den han vill. Guds [godhet] och kunskap omfattar allt.

Era allierade är endast Gud, hans sändebud och de troende – de som förrättar bönen och ger allmosan och är undergivna Gud.

Den som håller sig till Gud, hans sändebud och de troende [ska veta att] det är Guds skara som är de segerrika.

Troende! Alliera er inte med de som gör er tro till föremål för hån och skämt, vare sig bland de som mottog skriften före er tid eller bland de otrogna. Frukta i stället Gud, om ni är sanna troende.

Och när ni utför böneutropet gör de det till föremål för hån och skämt. Så gör de eftersom de är människor som inte använder sitt förstånd.

Säg: ”Skriftens folk! Har ni inget emot oss annat än det att vi tror på Gud, och på det som uppenbarats för oss, och på det som uppenbarats i äldre tid, medan de flesta av era egna är trotsiga syndare?”

Säg: ”Ska jag berätta för er vilka som ska få ett ännu hårdare straff av Gud än dessa? Det är de som Gud fördömde och över vilka hans vrede vilade. Han gjorde vissa av dem till apor och grisar, och de dyrkade falska gudar. Deras ställning är värre, och de har kommit längst bort från den raka vägen.”

När de kommer till er säger de: ”Vi tror!”, men i själva verket kommer de som otrogna och lämnar er som otrogna. Gud vet mycket väl vad de döljer.

Du ser hur många av dem skyndar sig till synd och överträdelse och till att tillskansa sig andras egendom orättmätigt. Förkastliga är deras handlingar!

Varför förbjuder inte deras rabbiner och lärda dem att yttra syndfulla ord och att tillskansa sig andras egendom orättmätigt? Förkastligt är det de gör!

Judarna har sagt: ”Guds hand är bunden.” Deras händer är bundna, och de är fördömda för vad de sagt! Nej, båda hans händer är utsträckta; han ger som han vill. Det som har uppenbarats för dig från din Herre leder många av dem till ännu större överträdelser och djupare otro. Och vi har låtit fiendskap och hat uppstå bland dem fram till uppståndelsens dag. Var gång de tänder krigets eldar, släcks de av Gud. De strävar efter att sprida fördärv på jorden, och Gud tycker inte om de som sprider fördärv.

Om skriftens folk bara hade trott och varit gudfruktiga, skulle vi sannerligen ha utplånat deras synder och låtit dem träda in i lycksalighetens trädgårdar.

Och om de hade följt Tawrāt, Injīl och det som har uppenbarats för dem från deras Herre, skulle de ha fått sin försörjning från ovan och under sina fötter. Bland dem finns en stadfast grupp, men många av dem begår förkastliga handlingar.

Sändebud! Förmedla det som har uppenbarats för dig från din Herre. Om du inte gör det, har du inte förmedlat hans budskap. Gud kommer att skydda dig mot människorna. Gud vägleder inte ett otroget folk.

Säg: ”Skriftens folk! Ni har ingen grund att stå på förrän ni följer Tawrāt och Injīl och det som nu har uppenbarats för er från er Herre.” Men det som har uppenbarats för dig från din Herre leder många av dem till ännu större överträdelser och djupare otro. Sörj därför inte över detta otrogna folk.

De troende, judarna, sabierna och de kristna – de av dessa som tror på Gud och den yttersta dagen och handlar rättfärdigt ska varken känna rädsla eller tyngas av sorg.

Vi slöt vårt förbund med israeliterna och sände sändebud till dem. Men varje gång ett sändebud kom till dem med något som inte behagade dem, [förkastade de hans budskap] – vissa av dem anklagade de för lögn och andra dödade de.

De trodde att inga följder skulle drabba dem, så de gjorde sig blinda och döva [för sanningen]. Därefter tog Gud emot deras ånger, men många av dem blev åter blinda och döva. Gud har full insikt i allt de gör.

De som säger: ”Gud är Messias, Marias son” har sannerligen förkastat tron. Messias sa: ”Israeliter! Dyrka Gud, min Herre och er Herre. Den som dyrkar något vid Guds sida har Gud förbjudit paradiset för, och elden ska bli hans hemvist. De orättfärdiga har inga hjälpare.”

De som säger: ”Gud är en del av tre” har sannerligen förkastat tron. Det finns ingen [sann] gudom utom en enda. Om de inte upphör med vad de säger, kommer de otrogna bland dem att drabbas av ett plågsamt straff.

Ska de då inte vända sig till Gud i ånger och be honom om förlåtelse? Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Messias, Marias son, var endast ett sändebud; före honom hade sändebud redan kommit och gått. Hans mor var en sanningsenlig kvinna, och de åt båda föda. Se hur vi klargör tecknen för dem, och se sedan hur de ändå vänds bort!

Säg: ”Dyrkar ni vid Guds sida något som varken kan skada eller gynna er?” Gud är den som hör allt, vet allt.

Säg: ”Skriftens folk! Överskrid inte sanningen i er religion, och följ inte de onda begären hos ett folk som tidigare gått vilse; som har vilselett många och som har avvikit från den raka vägen.”

För sin olydnad och sina återkommande överträdelser fördömdes de otrogna bland israeliterna genom den uppenbarelse som gavs David och Jesus, Marias son.

De brukade inte hindra varandra från det onda som de begick. Hur förkastligt var inte det de gjorde!

Du ser hur många av dem tar de otrogna till allierade. Hur uselt det är, detta som de har valt för sig själva. De har dragit på sig Guds vrede och de ska förbli i straffet.

Om de verkligen hade trott på Gud och profeten och på det som har uppenbarats för honom skulle de inte ha tagit dem till sina allierade, men många av dem är trotsiga syndare.

Du kommer sannerligen att finna att judarna och avgudadyrkarna är de mest fientligt inställda människorna mot de troende. Och du kommer säkerligen att finna att de som säger: ”Vi är kristna” står de troende närmast i tillgivenhet. Så är det därför att det finns präster och munkar bland dem, och därför att de inte visar högmod.

När de hör det som har uppenbarats för sändebudet ser du hur deras ögon fylls av tårar, eftersom de känner igen sanningen. De säger: ”Herre! Vi tror, räkna oss därför bland vittnena.

Och varför skulle vi inte tro på Gud och på den sanning som har kommit till oss, när vi hoppas att vår Herre ska låta oss träda in [i paradiset] tillsammans med de rättfärdiga människorna?”

Gud ska belöna dem för vad de sagt, med trädgårdar genom vilka floder rinner, och där ska de förbli. Sådan är belöningen för de som gör gott.

Men de otrogna, som påstår att våra budskap är lögn, hör till den brinnande eldens folk.

Troende! Förbjud inte de goda ting som Gud har gjort tillåtna för er, och överträd inte gränserna! Gud tycker inte om de som överträder.

Ät av det goda och tillåtna som Gud har försörjt er med, och frukta Gud, som ni tror på.

Gud håller er inte ansvariga för tanklösa eder, men han håller er ansvariga för de eder som ni medvetet binder er vid. Soningen är att ge tio behövande mat av samma slag som ni ger er egen familj, eller att ge dem kläder, eller att frige en slav. Den som inte har möjlighet till detta ska fasta i tre dagar. Detta är soningen för de eder ni svurit när ni bryter dem. Håll fast vid era eder! Så klargör Gud sina bestämmelser för er, för att ni ska visa tacksamhet.

Troende! Berusningsmedel, hasardspel, offeraltare och spåredskap är Satans syndiga påfund. Håll er därför borta från allt detta, så att det går er väl!

Satan vill genom berusningsmedel och hasardspel skapa fiendskap och hat mellan er och hindra er från att minnas Gud och från bönen. Ska ni då inte upphöra?

Lyd Gud och lyd sändebudet, och var på er vakt! Om ni ändå vänder er bort, ska ni veta att vårt sändebuds uppgift endast är att tydligt framföra budskapet.

De som tror och handlar rättfärdigt bär ingen skuld för det de tidigare förtärt, om de visar gudsfruktan och tror och handlar rättfärdigt; och därefter fortsätter att visa gudsfruktan och fördjupar sin tro; och sedan åter visar gudsfruktan och gör gott. Gud älskar de som gör gott.

Troende! Gud ska helt visst pröva er genom vilt som kommer inom räckhåll för era händer och era spjut. På så sätt gör Gud tydligt vilka som fruktar honom utan att kunna se honom. Men den som därefter överträder [förbudet] ska få ett smärtsamt straff.

Troende! Döda inte vilt medan ni befinner er i vallfärdstillstånd! Den av er som avsiktligt dödar något ska ersätta det med ett boskapsdjur motsvarande det han dödat. Detta ska avgöras av två rättsinniga män bland er och föras som en offergåva till Kaba. Eller ska han sona genom att ge mat till behövande, eller fasta i motsvarande mån, så att han får erfara följden av sitt handlande. Gud har överseende med det som skedde tidigare, men den som återfaller kommer Gud att låta sin vedergällning drabba honom. Gud är allsmäktig och fullkomlig i sin vedergällning.

All fångst och annat ätligt från havet är tillåtet och till nytta för er och för de resande. Jakt på land är däremot förbjuden så länge ni är i vallfärdstillstånd. Och frukta Gud – det är till honom ni ska samlas åter.

Gud har gjort Kaba, det heliga huset, till en grund för människornas [ordning och trygghet], liksom de helgade månaderna, offerdjuren och deras märkning. Detta för att ni ska veta att Gud vet om allt i himlarna och på jorden, och att Gud har full vetskap om allt.

Ni ska veta att Gud är sträng i sitt straff, men också att Gud är ständigt förlåtande och barmhärtig.

Sändebudets uppgift är endast att förmedla budskapet. Gud vet vad ni öppet visar och vad ni döljer.

Säg: ”Det onda och det goda är inte lika, även om det ondas överflöd kan tilltala dig.” Frukta därför Gud, ni som har förstånd, så att det kan gå er väl.

Troende! Ställ inte frågor om sådant som, om det klargörs för er, skulle bli er till besvär. Och om ni frågar om det när Koranen uppenbaras, kommer det att klargöras för er; Gud har haft överseende med detta. Gud är ständigt förlåtande och fördragsam.

Folk före er ställde sådana frågor, och därefter kom de att förkasta tron.

Gud har inte instiftat [något sådant som]: att märka en kamelhonas öra efter ett visst antal kullar; att sätta fri en honkamel åt sina avgudar; att undanta en kamelhona från bruk som fött många hondjur; eller att fridlysa en avelshingst som varit mycket fruktsam. Men de otrogna diktar ihop lögner om Gud, och de flesta av dem använder inte sitt förstånd.

När det sägs till dem: ”Kom till det som Gud har uppenbarat och till sändebudet!”, svarar de: ”För oss räcker det vi fann våra förfäder hålla sig till.” Men hur [skulle det räcka], när deras förfäder saknade kunskap och inte var vägledda?

Troende! Ta ansvar för er själva. Den som far vilse kan inte skada er så länge ni själva är vägledda. Till Gud ska ni alla återvända, och då ska han upplysa er om vad ni brukade göra.

Troende! När döden närmar sig någon av er och ni ska upprätta testamente, ska två rättvisa män bland er vittna. Om ni befinner er på resa och dödens svåra stund drabbar er, och ni inte finner sådana, ska två andra män utanför ert samfund vittna. Om ni hyser tvivel ska ni hålla kvar dem efter bönen och låta dem svära vid Gud: ”Vi ska inte byta detta mot någon vinning, inte ens till förmån för en släkting, och vi ska inte dölja det vittnesmål som Gud kräver av oss; gjorde vi det skulle vi sannerligen vara syndare.”

Om det därefter visar sig att de båda gjort sig skyldiga till bedrägeri ska två andra träda fram i deras ställe, bland dem vars rätt har kränkts, och de ska svära vid Gud: ”Vårt vittnesmål är sannare än deras, och vi har inte överträtt gränserna; då skulle vi förvisso vara djupt orättfärdiga.”

Detta gör det mer sannolikt att deras vittnesmål avläggs korrekt, eller att de fruktar att deras eder ska förkastas efter att andra har avlagt sina. Frukta därför Gud och lyssna! Gud vägleder inte trotsiga syndare.

Den dag då Gud samlar sändebuden och frågar: ”Vilket gensvar fick ni?” svarar de: ”Vi har ingen kunskap. Du är den som känner till allt som är dolt.”

Då säger Gud: ”Jesus, Marias son! Minns mina välsignelser över dig och din mor, när jag stärkte dig med helighetens ande, och du talade till människorna både i vaggan och i mogen ålder. Jag lärde dig skriften och visdomen, och Tawrāt och Injīl. Du formade av lera något som liknade en fågel, enligt min vilja, och när du blåste på den blev den en fågel, enligt min vilja. Du botade den blindfödde och den spetälske, enligt min vilja, och du gav de döda liv, enligt min vilja. Och jag höll israeliterna tillbaka från dig, när du kom till dem med de tydliga bevisen och de otrogna bland dem sa: ’Detta är inget annat än uppenbar magi!’”

Och jag ingav lärjungarna: ”Tro på mig och på mitt sändebud.” De sa: ”Vi tror; vittna att vi är muslimer.”

Och lärjungarna sa: ”Jesus, Marias son! Skulle din Herre kunna sända ned ett dukat bord från himlen?” Han sa: ”Frukta Gud, om ni verkligen är troende!”

De sa: ”Vi vill äta av det, så att våra hjärtan finner ro, och så att vi vet att du har talat sanning till oss, och så att vi kan vara vittnen om detta.”

Jesus, Marias son, sa: ”Gud, vår Herre! Sänd ned till oss ett dukat bord från himlen; en högtid för oss, för den förste och den siste av oss, och ett tecken från dig. Förse oss med din försörjning – du är den bäste försörjaren.”

Gud sa: ”Jag ska sända ned det till er. Men den av er som därefter förkastar tron ska jag straffa med ett straff som jag aldrig har låtit någon i världen erfara.”

Och Gud ska säga: ”Jesus, Marias son! Har du sagt till människorna: ’Dyrka mig och min mor vid Guds sida’?” Han ska svara: ”Upphöjd är du! Det tillkommer mig inte att säga något jag inte har rätt till. Hade jag sagt det, skulle du ha vetat det. Du vet vad som finns inom mig, men jag vet inte vad som finns inom dig. Du är den som känner till allt som är dolt.

Jag sa endast till dem det som du befallt mig: ’Dyrka Gud, min Herre och er Herre.’ Jag var vittne över dem så länge jag var bland dem, men efter att du tog mig upp är det du som har haft uppsikt över dem. Du är vittne till allt.

Om du straffar dem är de förvisso dina tjänare, och om du förlåter dem är du sannerligen den Allsmäktige, den Vise.”

Gud ska säga: ”Detta är den dag då de sannfärdiga ska skörda frukterna av sin sannfärdighet. För dem väntar trädgårdar, genom vilka floder rinner och där ska de förbli för evigt.” Gud är nöjd med dem och de är nöjda med honom. Detta är den väldiga segern!

Till Gud hör herraväldet över himlarna och jorden och allt som finns däri, och han har makt över allt.