The Noble Qur'an Encyclopedia
Towards providing reliable exegeses and translations of the meanings of the Noble Qur'an in the world languagesThe cattle [Al-Anaam] - Swedish Translation - Rowad Translation
Surah The cattle [Al-Anaam] Ayah 165 Location Maccah Number 6
All lovprisning tillkommer Gud, som har skapat himlarna och jorden och låtit mörker och ljus komma till. Ändå likställer de otrogna andra med sin Herre!
Det är han som har skapat er av lera och sedan bestämt en tid [för er livslängd], och en annan fastställd tidpunkt [för domedagen] som endast han känner till. Ändå tvivlar ni!
Han är den som [har rätt att] dyrkas i himlarna och på jorden. Han vet vad ni döljer och vad ni öppet visar, och han vet vad ni förvärvar.
Varje gång de nås av ett tecken från sin Herre vänder de sig bort från det.
När sanningen väl kom till dem vägrade de att tro på den. Men de ska snart få veta vad det var de brukade göra narr av.
Har de inte sett hur många släkten vi har förintat före dem? Vi gav dem en ställning på jorden som vi inte har gett er, och vi lät regn strömma över dem och floder rinna fram under deras [hem]. Ändå förintade vi dem på grund av deras synder, och lät ett annat släkte uppstå i deras ställe.
Och även om vi hade sänt ned en skrift på papper till dig, som de kunnat röra med sina egna händer, skulle de otrogna ändå ha sagt: ”Detta är inget annat än uppenbar magi!”
Och de säger: ”Varför har inte en ängel sänts ned till honom?” Men om vi hade sänt ned en ängel skulle saken ha varit avgjord, och de skulle inte ha fått något anstånd.
Och om vi hade gjort honom till en ängel, skulle vi ha låtit honom framträda som människa, och då skulle det ändå ha varit oklart för dem.
Sändebud före dig utsattes också för hån, men de som försökte förlöjliga dem drabbades till slut av det [straff] de brukade driva om.
Säg: ”Färdas på jorden och se hur det slutade för de som vägrade tro [på sändebuden]!”
Säg: ”Vem tillhör allt som finns i himlarna och på jorden?” Säg: ”Det tillhör Gud.” Gud har förbundit sig till barmhärtighet. Han ska helt visst samla er till uppståndelsens dag, om vilken inget tvivel råder. De som har förverkat sig själva kommer inte att tro.
Allt som hör till natten och dagen tillhör honom. Han är den som hör allt, vet allt.
Säg: ”Skulle jag ta någon annan än Gud som beskyddare – himlarnas och jordens Skapare, han som försörjer men själv inte behöver försörjas?” Säg: ”Jag har befallts att vara den första som underkastar sig, och att aldrig bli en av avgudadyrkarna.”
Säg: ”Om jag visade olydnad mot min Herre skulle jag förvisso frukta straffet en fruktansvärd dag.”
Den som den dagen skonas har fått del av hans nåd, och detta är den klara segern!
Om Gud låter en olycka drabba dig, finns ingen som kan avvärja den utom han. Och om han låter något gott nå dig, är han den som har makt över allt.
Han är den Överlägsne, ovanför sina tjänare, och han är den Vise, den väl Medvetne.
Säg: ”Vems vittnesmål väger tyngst?” Säg: ”Det är Guds! Han är vittne mellan mig och er. Och denna Koran har uppenbarats till mig för att jag genom den ska varna er och alla som den når. Vittnar ni verkligen att det finns andra gudomar vid Guds sida?” Säg: ”Jag vittnar inte!” Säg: ”Han är en enda Gud, och jag tar helt avstånd från allt som ni dyrkar vid hans sida.”
De som vi tidigare gett skriften känner honom lika väl som de känner sina egna söner. De som har förverkat sina själar kommer inte att tro.
Vem är mer orättfärdig än den som diktar ihop lögner om Gud eller vägrar tro på hans tecken? Det kommer inte att gå väl för de orättfärdiga.
Den dag då vi samlar dem alla, ska vi säga till de som dyrkade avgudar: ”Var är nu era avgudar som ni hävdade fanns [vid min sida]?”
Då ska deras enda utväg vara att säga: ”Vid Gud, vår Herre, vi dyrkade inte alls avgudar!”
Se hur de ljuger om sig själva och hur deras inbillade [avgudar] upplöses i intet.
Bland dem finns de som lyssnar på dig, men vi har täckt över deras hjärtan så att de inte förstår [det du säger], och gjort deras öron oförmögna att höra. Och även om de skulle se varje tecken, skulle de inte tro på dem. Det går så långt att när de kommer till dig för att gräla med dig, säger dessa otrogna: ”Det där är inget annat än gamla sagor!”
De avhåller andra från honom och håller sig själva borta från honom, men de förstör endast för sig själva, utan att inse det.
Om du bara kunde se när de ställs inför elden och säger: ”Om vi ändå fick återvända. Då skulle vi inte längre avfärda vår Herres tecken som lögn, utan verkligen tro!”
Nej! Det som de dolde har nu blivit tydligt för dem. Och om de fick återvända skulle de helt säkert falla tillbaka i det som förbjöds dem. De är sannerligen lögnare.
Och de säger: ”Det finns inget annat än vårt jordiska liv och vi kommer inte alls att återuppstå!”
Om du bara kunde se när de ställs inför sin Herre och han säger: ”Är inte detta verkligt?” De svarar: ”Jo, vid vår Herre!” Då säger han: ”Känn då straffet för ert förkastande av [tron på] det!”
De som vägrar tro på mötet med Gud är sannerligen förlorade, och de förblir [i sitt förnekande] tills den yttersta stunden plötsligt överraskar dem. Då säger de: ”Hur bittert vi ångrar det vi försummade!” Och de bär sina synder på sina ryggar. Hur avskyvärd är inte den börda de bär!
Det jordiska livet är endast lek och förströelse, och det kommande livet är sannerligen bättre för de gudfruktiga. Ska ni inte använda ert förstånd?
Vi vet att det de säger sårar dig. Det är inte dig de anklagar för lögn, utan det är Guds tecken som de orättfärdiga så ihärdigt avfärdar.
Sändebud före dig utsattes också för anklagelser om lögn, men de bar dessa anklagelser och den illabehandling de utsattes för med tålamod, tills vår hjälp kom dem till del. Ingen kan rubba det Gud har fastställt. Och berättelserna om sändebuden har redan nått dig.
Om det tynger dig att de vänder sig bort, så [vet att] även om du kunde finna en tunnel ner i jorden eller en stege upp till himlen för att kunna bringa dem ett tecken [skulle det inte förändra något]. Om Gud velat, skulle han ha samlat dem alla under sin vägledning, var därför inte som de okunniga.
Endast de som lyssnar [med öppet sinne] besvarar ditt kall. De döda ska Gud återuppväcka, och sedan ska de föras tillbaka till honom.
Och de säger: ”Varför har inte ett tecken sänts ned till honom från hans Herre?” Säg: ”Gud är fullt förmögen att sända ned ett tecken.” De flesta av dem är dock inte medvetna om detta.
Det finns ingen varelse på jorden och ingen fågel som flyger med sina vingar som inte bildar samhällen liksom ni. Vi har inte försummat något i den [bevarade] boken. Till slut ska de samlas åter till sin Herre.
De som vägrar tro på våra tecken är döva och stumma, omslutna av mörker. Gud låter dem han vill gå vilse, och sätter dem han vill på en rak väg.
Säg: ”Berätta för mig: om Guds straff drabbar er, eller om den yttersta stunden kommer över er – skulle ni då åkalla någon annan än Gud, om ni är ärliga?”
Nej, det är honom ni skulle åkalla. Och om han ville, skulle han avlägsna det som fick er att vända er till honom, och ni skulle överge de avgudar som ni brukade dyrka.
Vi har skickat [sändebud] före dig, till samfund som vi lät drabbas av nöd och svårigheter för att de ödmjukt skulle vända sig till oss.
Om de bara ödmjukt hade vänt sig till oss när vår stränga tillrättavisning drabbade dem! Men deras hjärtan var förhärdade, och Satan hade skönmålat deras handlingar för dem.
När de hade övergett det de förmanats till, öppnade vi portarna till all [slags försörjning] för dem, ända tills de blev bländade av allt de hade fått. Då lät vi straffet plötsligt slå till, och de föll ner i förkrossande förtvivlan.
Så utplånades de orättfärdiga människorna till siste man, och all lovprisning tillkommer Gud, världarnas Herre.
Säg: ”Berätta för mig: om Gud tog er hörsel och syn ifrån er och förseglade era hjärtan – vilken gud, förutom Gud, skulle då kunna återge er det?” Se hur vi varierar bevisen, ändå vänder de sig bort!
Säg: ”Berätta för mig: om Guds straff slår till plötsligt eller rakt framför er – är det då någon annan än de orättfärdiga som går under?”
Vi sänder sändebuden endast som förkunnare av glädjebudskap och varningar. De som tror och bättrar sig ska varken känna rädsla eller tyngas av sorg.
Men de som vägrar tro på våra tecken ska drabbas av straffet för sin olydnad.
Säg: ”Jag säger inte till er att Guds skatter finns hos mig, och jag säger inte att jag känner till det fördolda. Inte heller säger jag att jag är en ängel. Jag följer endast det som uppenbaras för mig.” Säg: ”Kan den blinde jämställas med den seende? Ska ni inte tänka efter?”
Och varna med denna [Koran], de som fruktar att samlas åter inför sin Herre – de har ju ingen annan än Gud som kan beskydda dem eller medla för dem – så att de må visa gudsfruktan.
Och stöt inte bort de som morgon och kväll åkallar sin Herre sökande hans ansikte. Du bär inget ansvar för deras räkenskap, och de bär inget ansvar för din. Om du stöter bort dem handlar du orättfärdigt.
Så låter vi några av dem bli en prövning för andra, så att de ska säga: ”Är det dessa som Gud har skänkt sin nådegåva till, i stället för oss?” Vet inte Gud bäst vilka som är tacksamma?
När de som tror på våra tecken kommer till dig, säg då: ”Frid vare med er! Er Herre har förbundit sig till barmhärtighet. Den av er som av oförstånd begår en dålig handling och därefter ångrar sig och bättrar sig [ska finna att] han är ständigt förlåtande, barmhärtig.”
Så klargör vi bevisen, för att de orättfärdigas väg ska bli uppenbar.
Säg: ”Jag har förbjudits att dyrka dem som ni åkallar vid Guds sida.” Säg: ”Jag följer inte era onda begär. Gjorde jag det, hade jag gått vilse och inte hört till de vägledda.”
Säg: ”Jag stödjer mig på ett klart bevis från min Herre, men ni avvisar det. Det som ni vill påskynda ligger inte i min hand; avgörandet tillhör endast Gud. Han berättar sanningen, och han är den bäste att avgöra.”
Säg: ”Om det som ni vill påskynda låg i min hand, skulle saken redan vara avgjord mellan mig och er. Gud vet mycket väl vilka som är de orättfärdiga.”
Hos honom finns nycklarna till det fördolda; ingen känner till dem utom han. Han vet vad som finns på land och i hav. Inte ett löv faller utan att han vet om det, och inget frö i jordens mörker – och ingenting fuktigt eller torrt – förutom att det finns i en klar bok.
Det är han som tar era själar under natten och han vet vad ni har gjort under dagen. Sedan väcker han er, så att er fastställda tid fullbordas. Därefter ska ni återvända till honom, och han ska då underrätta er om vad ni brukade göra.
Han är den Överlägsne, ovanför sina tjänare, och han sänder änglar som vakar över er, tills döden når en av er. Då tar våra utsända änglar hans själ, och de kommer inte till korta i sin uppgift.
Därefter förs de tillbaka till Gud, deras sanne Herre. Det är hans dom som gäller, och han är den snabbaste att kalla till räkenskap.
Säg: ”Vem räddar er ur mörkrets [faror] på land och hav? Ni åkallar honom öppet och i hemlighet: ‘Om han räddar oss ur detta, kommer vi säkerligen att vara tacksamma!’”
Säg: ”Det är Gud som räddar er ur detta och ur varje nöd. Ändå dyrkar ni andra gudar!”
Säg: ”Han är fullt kapabel att låta ett straff drabba er ovanifrån eller underifrån, eller att splittra er i grupper och låta er drabbas av varandras våld.” Se hur vi varierar bevisen, så att de ska förstå.
Ditt folk vägrar tro på denna [skrift], trots att det är sanningen. Säg: ”Jag är inte satt att vaka över er.”
Allt ni underrättas om har sin fastställda tid, och ni ska snart få veta.
När du ser de som driver med våra budskap, vänd dig då bort från dem tills de talar om något annat. Och om Satan får dig att glömma, ska du – när du blivit påmind – inte längre sitta kvar med de orättfärdiga.
De gudfruktiga bär inget ansvar för dem, men ska förmana dem – i hopp om att de ska frukta Gud.
Lämna de som behandlar sin religion som lek och tidsfördriv och som låtit sig bedras av det jordiska livet. Men förmana med denna [Koran], så att ingen själ utlämnas till fördärv för vad den själv har förvärvat. För en sådan [själ] finns ingen beskyddare annan än Gud och ingen som kan medla för den. Och även om den skulle erbjuda varje tänkbar lösen, skulle den inte tas emot. Det är dessa som utlämnas för vad de gjort; för dem väntar en dryck av skållhett vatten och ett plågsamt straff för deras otro.
Säg: ”Ska vi vid Guds sida åkalla det som varken gynnar eller skadar oss och falla tillbaka i otro efter att Gud har väglett oss? Det vore som den som djävlarna fört vilse på jorden, helt förvirrad, medan hans vänner kallar honom till vägledning: ’Kom till oss!’” Säg: ”Guds vägledning är den sanna vägledningen, och vi har befallts att underkasta oss världarnas Herre,
och att förrätta bönen och frukta honom. Ja, det är till honom ni ska samlas åter.”
Det är han som har skapat himlarna och jorden för ett alldeles visst syfte. Den dag han säger: ”Bli!” – och det blir. Hans ord är sanningen. Herraväldet är hans den dag det blåses i hornet. Han känner väl till det som är fördolt och det som är synligt; han är den Vise, den väl Medvetne.
Och minns när Abraham sa till sin far Āzar: ”Har du gjort statyer till dina gudar? Jag ser tydligt att du och ditt folk befinner er i uppenbar villfarelse.”
Och så visade vi Abraham herraväldet över himlarna och jorden, för att han skulle få full visshet.
När natten sänkte sig över honom såg han en stjärna och sa: ”Detta är min Herre!” Men när den försvann sa han: ”Jag tycker inte om de som försvinner.”
Och när han såg månen gå upp sa han: ”Detta är min Herre!” Men när den försvann sa han: ”Om min Herre inte vägleder mig, kommer jag sannerligen att gå vilse.”
Och när han såg solen gå upp sa han: ”Detta är min Herre – denna är större!” Men när den försvann sa han: ”Mitt folk! Jag tar helt avstånd från ert avguderi.
Jag har vänt mitt ansikte i ren monoteism mot honom som har skapat himlarna och jorden, och jag är inte en avgudadyrkare.”
Men hans folk tvistade med honom. Han sa: ”Tvistar ni med mig om Gud, som har väglett mig? Jag har ingenting att frukta från det ni dyrkar vid hans sida, förutom om min Herre skulle vilja att något [drabbar mig]. Min Herre omfattar allt med sin kunskap – ska ni inte låta er förmanas?”
Och varför skulle jag frukta era avgudar, när ni själva inte fruktar det faktum att ni satt avgudar vid Guds sida – något han inte givit någon befogenhet till. Vilken av dessa två grupper har bäst anledning att känna sig trygg, om ni verkligen vet?
De som tror och inte beblandar sin tro med orätt är de som kan känna sig trygga. De är de vägledda.
Detta är vårt avgörande argument som vi gav Abraham mot hans folk. Vi upphöjer i grader den vi vill. Din Herre är sannerligen vis, allvetande.
Och vi skänkte honom Isak och Jakob; dem båda vägledde vi. Och dessförinnan vägledde vi Noa. Och bland hans efterkommande vägledde vi David, Salomo, Job, Josef, Mose och Aron – så belönar vi de som gör gott –
och Sakaria, Johannes, Jesus och Elia; alla var de rättfärdiga –
och Ismael, Elisa, Jona och Lut – alla gav vi företräde framför andra folk –
liksom några av deras förfäder, avkomlingar och bröder. Vi utvalde dem och ledde dem till en rak väg.
Detta är Guds vägledning som han skänker till vem han vill av sina tjänare. Men om de hade dyrkat avgudar skulle allt de gjort ha gått om intet.
Dessa är de som vi gav skriften, visdomen och profetskapet. Om dessa [bland ditt folk] förkastar tron på detta har vi redan anförtrott det åt ett folk som inte kommer att förkasta tron på det.
Dessa är de som Gud har väglett – så följ deras vägledning! Säg: ”Jag begär ingen ersättning av er för detta; det är endast en påminnelse till alla folk.”
De har inte vördat Gud som han förtjänar att vördas när de säger: ”Gud har inte uppenbarat något till någon människa!” Säg: ”Vem uppenbarade då skriften som Mose kom med som ett ljus och en vägledning för människorna? Ni gör den till lösa blad som ni visar upp, medan ni döljer mycket. Och ni har fått lära er det som varken ni eller era förfäder visste.” Säg: ”Det är Gud.” Lämna dem sedan att roa sig med sina ordlekar.
Och detta är en välsignad skrift som vi har uppenbarat, i bekräftelse av det som kom före den, och för att du ska varna dem i den centrala staden och dem runt omkring den. De som tror på det kommande livet tror på den, och de slår vakt om bönen.
Och vem är mer orättfärdig än den som diktar ihop lögner om Gud, eller säger: ”Jag har fått en uppenbarelse” utan att något har uppenbarats för honom, eller den som säger: ”Jag ska uppenbara något liknande det som Gud har uppenbarat”? Om du bara kunde se de orättfärdiga i dödens våndor, när änglarna sträcker ut sina händer: ”Ge upp era själar! I dag ska ni lönas med ett förnedrande straff för att ni talade osanning om Gud och högmodigt avvisade hans tecken.”
[På domedagen säger Gud:] ”Nu har ni kommit ensamma inför oss så som vi ursprungligen skapade er, och allt vi skänkt er har ni lämnat bakom er. Och vi ser inte era medlare med er – de som ni påstod hade del i er dyrkan. Banden mellan er har nu brustit, och det ni brukade hävda har gått upp i rök.”
Gud är den som klyver fröet och kärnan. Han frambringar det levande ur det döda och det döda ur det levande. Sådan är Gud! Hur kan ni då låta vändas bort?
Han låter daggryningen klyva [mörkret] och har gjort natten för vila, och solen och månen för [tidens] beräkning. Detta är bestämt av den Allsmäktige, den Allvetande.
Och det är han som har skapat stjärnorna åt er, för att ni ska kunna hitta rätt i mörkret på land och till havs. Vi har klargjort tecknen för människor som vet.
Och det är han som har skapat er ur en enda själ, med en plats att vistas på och en plats att förvaras i. Vi har klargjort tecknen för människor som förstår.
Och det är han som sänder ned regn från himlen. Med det frambringar vi all slags växtlighet, och ur den skapar vi grönska ur vilken vi låter tätt packade korn växa fram. Och från dadelpalmens blomkolvar bildas lättåtkomliga klasar. Och vi frambringar trädgårdar med vindruvor, oliver och granatäpplen, som liknar varandra men ändå är så olika. Se på dess frukter, hur de tar form och mognar! I detta finns sannerligen tecken för människor som tror.
Och de har gjort jinnerna till gudar vid Guds sida, trots att det är han som har skapat dem! Och de tillskrev honom söner och döttrar utan kunskap. Högt upphöjd är han, över vad de tillskriver honom!
Han är Frambringaren av himlarna och jorden. Hur skulle han kunna ha barn när han aldrig haft någon maka? Han har skapat allting, och han har full vetskap om allt.
Detta är Gud, er Herre – ingen är värd dyrkan utom han, Skaparen av allt, så dyrka honom! Han vakar över allting.
Ingen syn kan omfatta honom, men han omfattar all syn. Ja, han är den Insiktsfulle, den väl Medvetne.
[Säg:] ”Ögonöppnande bevis har kommit till er från er Herre. Den som ser, gör det till sin egen fördel, och den som sluter sina ögon, gör det till sin egen nackdel. Jag är inte en väktare över er.”
وَكَذَٰلِكَ نُصَرِّفُ ٱلۡأٓيَٰتِ وَلِيَقُولُواْ دَرَسۡتَ وَلِنُبَيِّنَهُۥ لِقَوۡمٖ يَعۡلَمُونَ [١٠٥]
Så varierar vi tecknen så att de till slut säger: ”Du har studerat [detta hos andra]!”, och för att vi ska klargöra det för människor som vet.
Följ det som har uppenbarats till dig från din Herre – ingen är värd dyrkan utom han – och vänd dig bort från avgudadyrkarna.
Om Gud hade velat, skulle de inte ha dyrkat avgudar. Vi har inte gjort dig till en väktare över dem, och du styr inte över dem.
Smäda inte dem som de dyrkar vid Guds sida, för då överträder de gränserna och smädar Gud utan kunskap. Så har vi förskönat för varje folk deras handlingar. Sedan ska de återvända till sin Herre, och han ska underrätta dem om vad de brukade göra.
De svor sina dyraste eder vid Gud att om ett mirakel kom till dem skulle de sannerligen tro på det. Säg: ”Miraklen finns hos Gud.” Och vad vet ni – kanske kommer de ändå inte att tro när de väl kommer?
Vi vänder bort deras hjärtan och deras syn, så som de inte trodde på det den allra första gången, och vi lämnar dem att villrådigt irra vidare i sina överträdelser.
Även om vi sände ned änglar till dem och de döda talade till dem och vi samlade allting framför dem, skulle de inte tro om inte Gud ville det. Men de flesta av dem är okunniga.
Och så lät vi varje profet mötas av fiendskap från djävlar bland människor och jinner, som ingiver varandra förskönat tal för att leda folk vilse. Om din Herre hade velat, hade de inte gjort det, så lämna dem med deras påhitt.
Och på så vis kommer hjärtana hos de som inte tror på det kommande livet fängslas av det och behagas, och de kommer att fortsätta göra det de gör.
[Säg:] ”Ska jag söka en annan domare än Gud, när det är han som har uppenbarat skriften till er med allt klargjort?” De som vi tidigare har gett skriften vet att den är uppenbarad från din Herre, med sanningen. Hys därför aldrig det minsta tvivel!
I sanning och rättvisa har din Herres ord nu fullkomnats. Ingen kan ändra hans ord. Han är den som hör allt, vet allt.
Om du rättar dig efter de flesta på jorden leder de dig bort från Guds väg. De följer bara antaganden, och kan endast spekulera.
Din Herre vet mycket väl vilka som avviker från hans väg, och han vet mycket väl vilka som är vägledda.
Ät av det som Guds namn har nämnts över, om ni verkligen tror på hans tecken.
Varför skulle ni inte äta av det som Guds namn har nämnts över, när han redan har klargjort för er vad han har förbjudit er [att äta], annat än i nödläge? Många vilseleder andra med sina onda begär utan kunskap. Din Herre vet mycket väl vilka det är som överträder gränserna.
Och upphör med ert syndande vare sig det görs öppet eller i hemlighet! De som begår synder ska säkerligen få ett straff motsvarande sina handlingar.
Ät inte av det som Guds namn inte har nämnts över; det är sannerligen en synd. Djävlarna ingiver sina anhängare att tvista med er, och om ni lyder dem är ni helt visst också avgudadyrkare.
Är den som var [själsligt] död, och som vi gav liv och ett ljus att vandra med bland människorna, lik den som befinner sig i mörker och inte kan ta sig ut? Så förskönades för de otrogna vad de brukade göra.
Så har vi i varje stad låtit dess storförbrytare smida planer i den. Men de smider planer bara mot sig själva, utan att de inser det.
Och när ett tecken kommer till dem säger de: ”Vi tror inte förrän vi får detsamma som Guds sändebud fick!” Men Gud vet bäst åt vem han ska anförtro sitt budskap. Dessa upproriska ska drabbas av förnedring inför Gud och ett strängt straff för sina planer.
När Gud vill vägleda någon gör han dennes hjärta mottagligt för islam. Men när han avser att leda någon bort från sanningen gör han bröstet trångt och tillslutet som hos någon som stiger uppåt i skyn. Så låter Gud straffet drabba de som inte tror.
Detta är din Herres raka väg. Vi har klargjort tecknen för människor som låter sig förmanas.
De ska få en boning av frid hos sin Herre, och han är deras stöd för vad de brukade göra.
Den dag han samlar dem alla [ska han säga]: ”Församlade jinner! Ni har vilselett många människor.” Deras anhängare bland människorna ska säga: ”Herre! Vi drog nytta av varandra, men nu har vi nått den frist du satte för oss.” Han ska säga: ”Elden är er boning; där ska ni förbli, om inte Gud vill annat.” Din Herre är sannerligen vis, allvetande.
Så låter vi somliga av de orättfärdiga styra över andra, på grund av de [synder] de brukade begå.
”Församlade jinner och människor! Kom det inte sändebud ur era egna led till er, som förkunnade mina tecken för er och varnade er för mötet med denna dag?” De ska svara: ”Vi vittnar mot oss själva.” Det jordiska livet bedrog dem, och de ska vittna mot sig själva att de var otrogna.
Det är för att din Herre aldrig förintar samhällen för deras orätt medan deras folk är ovetande.
Var och en av er har en nivå baserat på sina handlingar, och din Herre är inte omedveten om vad de gör.
Din Herre är den Oberoende, den som äger all nåd. Om han vill utplånar han er och låter vem han vill efterträda er, liksom han lät er uppstå ur tidigare släktens avkomma.
Det ni har varnats för ska komma, och ni kan inte undkomma det.
Säg: ”Mitt folk! Fortsätt att handla på ert sätt – jag handlar på mitt. Ni ska till slut få veta vem som får det bästa slutet.” De orättfärdiga lyckas aldrig.
De avsätter åt Gud en del av den gröda och boskap han har skapat, och säger: ”Detta är åt Gud” – så påstår de – ”och detta åt våra avgudar!” Men det som är avsett för deras avgudar når inte Gud, och det som är avsett för Gud når i stället deras avgudar. Hur illa de bestämmer!
På samma sätt förskönade även deras medhjälpare [bland djävlarna] för många av avgudadyrkarna [sedvanan] att döda sina barn, i syfte att fördärva dem och förvränga deras religion för dem. Om Gud hade velat hade de inte gjort det, så lämna dem med deras påhitt.
Och de säger: ”Denna boskap och gröda är förbjuden – ingen får äta av den utom den vi vill” – så påstår de. Och det finns boskap vars ryggar de har förklarat förbjudna [att lasta och rida på], och boskap som de inte nämner Guds namn över [vid slakt] – men allt är lögner om honom. Han ska straffa dem för vad de brukade ljuga ihop.
Och de säger: ”Det som finns i buken på denna boskap är förbehållet våra män och förbjudet för våra kvinnor.” Men om det är dödfött delar de på det. Han ska straffa dem för deras påståenden. Han är sannerligen vis, allvetande.
Förlorade är de som i dårskap och okunskap dödar sina barn, och som förbjuder det Gud har försörjt dem med – ytterligare lögner om Gud. De har gått vilse och har inte funnit vägledning.
Han är den som har skapat trädgårdar, både spaljéförsedda och friväxande, samt dadelpalmer och grödor av olika slag, liksom oliver och granatäpplen. De liknar varandra, men är samtidigt olika. Ät av dess frukter när de mognar och skänk vid dess skörd vad ni bör skänka, men slösa inte! Han tycker verkligen inte om de slösaktiga.
Och av boskapen [har han skapat] lastdjur och mindre boskap. Ät av det Gud har försörjt er med och gå inte i Satans spår. Han är er uppenbara fiende.
Och [han har skapat] åtta parmedlemmar: av fåren två och av getterna två. Säg: ”Är det de två handjuren han har förbjudit, eller de två hondjuren, eller det som de två hondjurens livmödrar bär? Berätta för mig med kunskap, om ni talar sanning!”
Och av kamelerna två och av nötkreaturen två. Säg: ”Är det de två handjuren han har förbjudit, eller de två hondjuren, eller det som de två hondjurens livmödrar bär? Var ni där när Gud gav er dessa påbud?” Vem är mer orättfärdig än den som diktar ihop lögner om Gud för att vilseleda människor utan kunskap? Gud vägleder inte orättfärdiga människor.
Säg: ”Jag finner inte i det som uppenbarats för mig något förbjudet, för den som vill äta, utom självdöda djur, utgjutet blod, svinkött – det är orent – eller det som i synd offrats till andra än Gud.” Men mot den som tvingas till det, utan önskan och utan att överskrida gränsen, är din Herre ständigt förlåtande, barmhärtig.
För judarna förbjöd vi allt med odelad klöv, och av nötkreatur och får förbjöd vi fettet – utom det som sitter vid ryggen eller inälvorna eller fett som sitter fast på själva benet. Så straffade vi dem för deras överträdelser, och vi talar förvisso sanning.
Om de kallar dig lögnare, säg: ”Er Herre besitter en allomfattande barmhärtighet, men hans straff avvärjs inte från de skyldiga.”
Avgudadyrkarna kommer att säga: ”Om Gud hade velat hade varken vi eller våra förfäder dyrkat avgudar, och vi hade inte förbjudit någonting.” Så vägrade de som var före dem att tro, tills de fick känna vårt straff. Säg: ”Har ni någon kunskap att lägga fram för oss? Ni följer bara antaganden och gör inte annat än gissar er fram.”
Säg: ”Gud har det avgörande argumentet. Om han hade velat hade han väglett er alla.”
Säg: ”Hämta era vittnen som kan vittna om att Gud har förbjudit detta!” Om de vittnar, vittna då inte med dem. Och följ inte begären hos de som vägrar tro våra tecken – de som inte tror på det kommande livet och som jämställer andra med sin Herre.
Säg: ”Kom, så ska jag läsa upp vad er Herre har förbjudit: Dyrka ingenting vid hans sida och var goda mot era föräldrar. Döda inte era barn av fruktan för fattigdom – vi försörjer både er och dem – och håll er långt borta från skamlösa handlingar; de som görs öppet och de som görs i hemlighet, och döda inte någon som Gud har förbjudit er [att döda], utom med rättslig grund. Detta befaller han er för att ni ska använda ert förstånd.
Rör inte den faderlöses egendom – utom på bästa sätt – tills han nått mognadsålder. Och mät och väg med fulla mått och på ett rättvist sätt – vi ålägger inte någon mer än den förmår. Och när ni talar, var opartiska, även om det gäller en anhörig. Och håll förbundet med Gud.” Detta befaller han er, för att ni ska låta er förmanas.
Detta är min raka väg – följ den. Och följ inte de andra vägarna, så att ni avviker från hans väg! Detta befaller han er för att ni ska bli gudfruktiga.
Även Mose gav vi skriften, som ett fullbordande [av vår välsignelse] för det goda han gjort, och som ett förtydligande av allt, och en vägledning och en nåd för att de skulle tro på mötet med sin Herre.
Och detta är en välsignad skrift som vi har uppenbarat, så följ den. Och frukta Gud, så att ni skänks nåd.
Detta för att ni inte ska kunna säga: ”Skriften uppenbarades bara för två grupper före oss, och vi kunde inte tyda det som de läste.”
Eller säga: ”Om skriften hade uppenbarats för oss hade vi varit bättre vägledda än de!” Nu har ett klart bevis kommit till er från er Herre, och vägledning och nåd. Vem är då mer orättfärdig än den som vägrar tro på Guds tecken och vänder sig bort från dem? Vi ska straffa de som vänder sig bort från våra tecken med ett svårt straff för att de vände sig bort.
Väntar de på att änglarna ska komma till dem, eller att din Herre själv ska komma, eller att vissa av din Herres tecken ska visa sig? Den dag då vissa av din Herres tecken kommer kan den människa inte hjälpas av sin tro om hon inte redan dessförinnan trott, eller den vars tro inte lett henne till att göra gott. Säg: ”Vänta ni! Vi väntar också.”
De som splittrar sin religion och blir till sekter har du ingenting med att göra. Deras sak vilar hos Gud, och sedan ska han underrätta dem om vad de brukade göra.
Den som kommer med en god handling belönas tiofalt för den, men den som kommer med en dålig handling straffas bara med vad som motsvarar den, och ingen blir orättvist behandlad.
Säg: ”Min Herre har väglett mig till en rak väg – en upprätt tro av ren monoteism; Abrahams lära. Han var aldrig någon avgudadyrkare.”
Säg: ”Min bön och mitt offrande, mitt liv och min död tillhör Gud, världarnas Herre!
Han har ingen avgud vid sin sida. Detta har jag blivit befalld, och jag är den förste som underkastar sig.”
Säg: ”Ska jag söka en annan Herre än Gud, när han är Herre över allting?” Det [onda] som en människa har gjort ska läggas endast henne till last; och ingen syndare ska bära någon annans syndabörda. Därefter ska ni återvända till er Herre, och han ska upplysa er om vad ni var oense om.”
Det är han som har gjort er till efterträdare på jorden, och han har höjt somliga av er över andra i rang, för att pröva er med det han har gett er. Din Herre är snabb att straffa, och han är sannerligen ständigt förlåtande, barmhärtig.

